Deportationen 12 december: Polisen och Migrationsverket motarbetar mänskliga rättigheter

Tretton asylsökande från polisens förvar ute i landet fördes den 9 december till förvaret i Märsta. Natten till tisdagen avgick planet från Arlanda till Kabul. Den 8 december hade den nya säkerhetsrapporten tillkännagivits, och med den möjligheten att söka verkställighetshinder på grund av nya faktorer. Detta gäller alla som fått avslag, även gömda personer.

Migrationsverket har fått stark kritik för att man inte informerat personerna i Märstas förvar om denna möjlighet. Man har ansett att det var upp till dem själva att hålla reda på vad som gäller.

Två personer blev kvar

Journalisten Wares Khan fick i sista stunden besked att han inte skulle iväg. Han har bott länge i Sverige och arbetat för Malmö TV. Hans historia beskrivs av BlankSpot Project.  Eftersom han inte fick uppehållstillstånd gav han upp och reste tillbaka 2015. Men det gick inte. Han var brännmärkt av alla reportagen på Youtube och kändes igen av talibaner. Han lyckades fly från dem och kom åter till Sverige i somras där han sattes i förvar.

Migrationsverket har vägrat tro på hans historia och ville heller inte tro att han varit i Afghanistan. Exakt varför man i sista minuten ändrade sig är oklart – kanske var det de afghanska myndigheterna som protesterade att han är ”alltför känd”.

Polisen försvårade för asylsökande att lämna in nya handlingar

Aktivister samlades vid förvaret i Märsta för att visa sin solidaritet, stödja dem på alla sätt och kämpa för att planet aldrig skulle starta.

Trots tidsbrist med mera hann man med att skriva tre ansökningar om verkställighetshinder. Två av dessa hann behandlas och avslås av Migrationsverket. Den tredje hann man inte med, och den personen blev kvar.

Wow - vad hände?

Här berättar Vian Delsoz från Höör om vad som utspelades på förvaret.

"Jag är som i en dvala och förstår inte riktigt allt som hänt de senaste dygnen. 

Söndag kväll satte vi oss i bilen för att köra till förvaret i Märsta. Vi två, oavsett hur oerfarna och icke juridiskt utbildade vi var, skulle tillsammans med stödet från mer erfarna rädda liv. Det låter dramatiskt och överdrivet, men för de människor som skulle utvisas är det allt annat än en överdrift.

Vi hade en plan, vi hade en strategi.

Förvaret, Migrationsverket och svenska asylsystemet hade en annan plan.

Vi agerade helt enligt lag och ordning. Vi besökte en intagen men nekades besök till de andra som var i akut behov av hjälp. Vi brottades mot tiden. Vi blev inlurade i det korrupta spelet om tid och makt. Vi lärde oss hur olika myndigheter samarbetar för att kringgå mänskliga rättigheter.

Från tidigt måndag morgon slussades vi runt i förvarets inarbetade spindelnät av strategier för att vilseleda alla som hotar att förstöra deras planer. Intagna i förvaret nekades besök, besökarna fick felaktig information att de intagna inte försökt boka samtal. Klockan går, minuterna tickar på. I sista stund lyckas vi få viktiga dokument påskrivna, men vi nekas fortfarande kontakt med berörda. Vi tolkade det som ännu ett drag från förvarets sida för att komma åt våra dokument och ta del av vår planering. 

Mot alla odds fick vi in tre verkställighetshinder. Detta borde i praktiken ha inneburit att tre personer skulle få rätt till en prövning och att minst tre personer inte skulle behöva kliva ombord på planet.

Två av dessa hann inom loppet av två timmar få avslag. Inom två timmar påstår de att ärendet har hunnit handläggas och utredas!

Det sitter alltså någon på Migrationsverket med uppdrag att så snabbt som möjligt skriva ett avslagsbeslut och skicka tillbaka i lagom tid för att deportationen ska kunna genomföras men för sent för att en överklagan ska hinna in.

Lägligt upphör nu kontakten med Migrationsverkets handläggare, personal på förvar och alla som tidigare jobbade på ärendet. Nu skulle de se till att tiden rann ut, att dessa personer tvingades på planet, ut ur landet och därmed inte längre var Sveriges ansvar.

Kl 01.10, när planet skulle ha lyft, svarar en handläggare på förvaltningsprocessen. Hon säger att en av killarna är kvar på förvaret. Ett av tre ärenden hann inte handläggas trots att vi sände in alla samtidigt. Asylspelets lotteri har ännu en gång slumpartat dragit en vinstlott och två nitlotter.

Jag gråter första gången på väldigt länge, av förtvivlan, av desperation för dessa två nitlotter. För några timmar sedan satt jag öga mot öga och ingav hopp i en uppgiven ungdoms hjärta. Jag sa "vi ska göra allt vi kan för att hjälpa dig". Senare är det han som sitter med en av nitlotterna.

Vinstlotten ....

Jag får ofta höra att jag inte kan förändra världen, att jag inte kan påverka, att jag är naiv och inte förstår verkligheten, är orealistisk, svävar bland molnen...

Låt aldrig någon påstå att du inte kan göra skillnad. Du har den kraften, du har den makten, du kan förändra hela världen för någon."


Pressmeddelande