Till JO
Stefan Holgersson
Angående JO:s undersökning 5565-2016, med speciella
synpunkter rörande de afghanska ensamkommande flyktingbarnen
För en rättssäker
hantering av de ensamkommande ungdomarnas asylärenden krävs att både
åldersbedömningarna och bedömningen av asylskälen kvalitetssäkras och att
migrationsverkets regler för dessa bedömningar klargörs.
Med anledning av JO:s undersökning av fall som rör
ensamkommande flyktingbarn (reg. nr. 5565-2016) vill vi lyfta fram
omständigheter som berör de många afghanska ungdomar som kommit till Sverige
innan gränserna stängdes och som nu väntar på eller har fått besked om sina
asylärenden. Det finns ett stort godtycke i bedömningarna av deras ärenden,
både vad gäller de sökandes ålder och deras behov av skydd i Sverige. En
aktuell doktorsavhandling pekar också på att bedömningen av de asylsökande
barnens trovärdighet och skyddsskäl präglas av inkonsekvens, och att de
ensamkommande barnen ofta hamnar mellan två stolar, den reglerade migrationen
och barns skyddsvärde.[1]
Godtycklighet
i åldersbedömningarna
I samband med asylutredningarna är det mycket vanligt att
Migrationsverket skriver upp de asylsökandes ålder så att de anges vara 18 år
gamla och därmed kan betraktas som vuxna. Under oktober och november har 1077 asylsökande fått sin
ålder uppskriven för att kunna utvisas som vuxna.[2] Rutinerna
och reglerna för detta är inte tydliga och lämnar stort utrymma för godtycke.[3]
Bland annat har handläggare gjort åldersbedömningar enbart på skriftligt
underlag utan att ens träffa den asylsökande. Ett förslag till ändringar i
utlänningslagen föreslås träda i kraft 1 maj 2017 men det gäller endast dem som
lämnat sin ansökan efter 31 januari 2017.[4] Även
de förändrade rutinerna har dock kritiserats[5],
bland annat av Barnombudsmannen.[6]
Även om de nya reglerna innebär en större rättssäkerhet än
migrationsverkets tidigare praxis gäller de dessutom inte de ungdomar som redan
fått sin ålder uppskriven, och enligt Migrationsverkets t.f.
kommunikationsdirektör Fredrik Bengtsson kommer det inte heller att finnas tid att
utföra medicinsk åldersbedömning på alla de ungdomar där det kunde vara
aktuellt.[7]
Därmed är risken stor att godtyckliga åldersbestämningar får
avgörande betydelse för de asylsökande ungdomarna. Om de inte får asyl i
Sverige kan de utvisas som vuxna, och om de får asyl så kommer de även då att
betraktas som vuxna, omplaceras till vuxenförläggningar och riskera att förlora
skolmöjligheter, gode män och annat vuxenstöd.
Det
försämrade säkerhetsläget i Afghanistan
I propositionen ”Fortsatt svenskt
deltagande i Natos utbildnings och rådgivningsinsats i Afghanistan” (27 oktober
2016) konstateras att både säkerhetsläget och den humanitära situationen i
Afghanistan har försämrats, att den väpnade konflikten har förvärrats, att
korruptionen genomsyrar hela samhället och att respekten för mänskliga
rättigheter är bristfällig. Detta bekräftas av Migrationsverkets rapport rörande
det försämrade säkerhetsläget i Afghanistan (8 december 2016). Migrationsverket
lyfter speciellt fram hazarer som en speciellt utsatt grupp, och deras
utsatthet bekräftas av bland andra den australienske Afghanistankännaren William
Maley (6 december).[8] Afghanistans
ambassadör i Norge vädjar den 11 december till de Nordiska länderna att stoppa
deportationer av flyktingar eftersom de afghanska myndigheterna inte kan ta
emot dem på ett säkert sätt.[9]
Trots detta bedömer Migrationsverket
att människor fortfarande kan utvisas till Afghanistan, så länge de anses vara
vuxna och har afghanskt medborgarskap. De ungdomar som har fyllt eller fått
åldern uppskriven till 18 kan alltså skickas till Afghanistan oavsett om de har
någon familj eller annat nätverk där, eller ens kan språket. Mot bakgrund av de
godtyckliga åldersbestämningarna finns alltså stor risk att barn skickas
ensamma till ett land där de, med den svenske Afghanistankännaren Anders Fänges
ord, blir tillspillogivna. Deras möjligheter att försörja sig på hederligt
arbete kan betraktas som obefintliga.[10]
Oro bland ungdomar
och personal
Bland de ungdomar som finns i Sverige
och som har fått avslag på sina asylansökningar eller ännu inte fått dem
prövade råder nu mycket stor oro, och flera tonåringar har försökt, och några
gånger även genomfört, att ta sina liv i förtvivlan.[11]
Läkare och psykologer konstaterar att Sverige inte lever upp till
barnkonventionen och kräver i ett upprop stopp för godtyckliga
åldersuppskrivningar och ett stopp för utvisningar tills Afghanistan är säkert.[12]
Socialsekreterare konstaterar att de
med de nuvarande reglerna tvingas begå lagbrott varje dag genom att de inte har
rätt att skydda de barn som behöver skydd, och lärare och rektorer larmar om
den stress som deras elever utsätts för och protesterar mot att många elever
plötsligt anses vuxna och tvingas iväg från både skola och hem. Skolans värdegrund urholkas till tomma ord när ”mänskliga
rättigheter" inte längre gäller alla, och det är förödande för vilken etik
som skolan kan förmedla till alla sina elever.
Vi menar att problemen ovan inte kan lösas på ett
snabbt och rättssäkert sätt inom nuvarande regelverk. Vi föreslår ett
omedelbart stopp för utvisningar till krigshärdar, som till exempel
Afghanistan, att myndigheterna skyndsamt ger flyktingamnesti och att de unga
flyktingarna får möjlighet att återförenas med sina familjer i Sverige.
Undertecknat
av medlemmar i nätverket ”Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!”
2017-01-15
Karin Fridell Anter, docent i arkitektur, god man, Uppsala
(kontaktperson: karinfa@explicator.se, 070-769 4017)
Gundi Almaas, f.d. journalist, god man och ställföreträdande
vårdnadshavare
Ingrid Eckerman, allmänläkare, chefredaktör för tidskriften
AllmänMedicin, Stockholm
Birgitta Jarl-Wogenius, pensionerad arkitekt, god man,
Strömstad
Britt-Marie Johansson, beteendevetare, f.d. socialvägledare
för ensamkommande, Falkenberg
Kerstin Kvisler, lärare i svenska och engelska, Tierp
Rita Magnusson, pensionär, god man, Falun
Emilia Möller, lärare i idrott och hälsa, Göteborg
Anita Näsberg, leg. lärare, Hudiksvall
Christina Wahlström, ekonom, familjehem, Kungsbacka
Marianne Olsson, god man samt frivilligt familjehem,
Högsäter
Agneta Nienhardt, f.d. journalist, god man, Svanesund
Ulla Grundberg Larsson, sjuksköterska, god man, Örnsköldsvik
[2] SVT Nyheter 11/12 2016
[5] Se https://stoppautvisningarna.blogspot.se/p/aldersbedomningar.html
för en sammanställning av kritiken mot åldersuppskrivningarna.
[7] SVT Rapport 2/1 2017
[10] Se https://stoppautvisningarna.blogspot.se/2016/12/krigare-sexsaljare-narkoman-papperslos.html
för en sammanfattning av de möjligheter som står till buds för en afghanpojke
som nekats uppehållstillstånd.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera