Stoppa utvisningarna till Afghanistan!: Angående JO:s undersökning 5565-2016, med speciella synpunkter rörande de afghanska ensamkommande flyktingbarnen

Gruppen inom nätverket Stoppa utvisningarna av de afghanska ungdomarna! som gjorde en JO-anmälan har dessutom skickat detta brev till JO.

Till JO Stefan Holgersson

Angående JO:s undersökning 5565-2016, med speciella synpunkter rörande de afghanska ensamkommande flyktingbarnen

För en rättssäker hantering av de ensamkommande ungdomarnas asylärenden krävs att både åldersbedömningarna och bedömningen av asylskälen kvalitetssäkras och att migrationsverkets regler för dessa bedömningar klargörs.

Med anledning av JO:s undersökning av fall som rör ensamkommande flyktingbarn (reg. nr. 5565-2016) vill vi lyfta fram omständigheter som berör de många afghanska ungdomar som kommit till Sverige innan gränserna stängdes och som nu väntar på eller har fått besked om sina asylärenden. Det finns ett stort godtycke i bedömningarna av deras ärenden, både vad gäller de sökandes ålder och deras behov av skydd i Sverige. En aktuell doktorsavhandling pekar också på att bedömningen av de asylsökande barnens trovärdighet och skyddsskäl präglas av inkonsekvens, och att de ensamkommande barnen ofta hamnar mellan två stolar, den reglerade migrationen och barns skyddsvärde.[1]

Godtycklighet i åldersbedömningarna

I samband med asylutredningarna är det mycket vanligt att Migrationsverket skriver upp de asylsökandes ålder så att de anges vara 18 år gamla och därmed kan betraktas som vuxna. Under oktober och november har 1077 asylsökande fått sin ålder uppskriven för att kunna utvisas som vuxna.[2] Rutinerna och reglerna för detta är inte tydliga och lämnar stort utrymma för godtycke.[3] Bland annat har handläggare gjort åldersbedömningar enbart på skriftligt underlag utan att ens träffa den asylsökande. Ett förslag till ändringar i utlänningslagen föreslås träda i kraft 1 maj 2017 men det gäller endast dem som lämnat sin ansökan efter 31 januari 2017.[4] Även de förändrade rutinerna har dock kritiserats[5], bland annat av Barnombudsmannen.[6]

Även om de nya reglerna innebär en större rättssäkerhet än migrationsverkets tidigare praxis gäller de dessutom inte de ungdomar som redan fått sin ålder uppskriven, och enligt Migrationsverkets t.f. kommunikationsdirektör Fredrik Bengtsson kommer det inte heller att finnas tid att utföra medicinsk åldersbedömning på alla de ungdomar där det kunde vara aktuellt.[7]

Därmed är risken stor att godtyckliga åldersbestämningar får avgörande betydelse för de asylsökande ungdomarna. Om de inte får asyl i Sverige kan de utvisas som vuxna, och om de får asyl så kommer de även då att betraktas som vuxna, omplaceras till vuxenförläggningar och riskera att förlora skolmöjligheter, gode män och annat vuxenstöd.

Det försämrade säkerhetsläget i Afghanistan

I propositionen ”Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings och rådgivningsinsats i Afghanistan” (27 oktober 2016) konstateras att både säkerhetsläget och den humanitära situationen i Afghanistan har försämrats, att den väpnade konflikten har förvärrats, att korruptionen genomsyrar hela samhället och att respekten för mänskliga rättigheter är bristfällig. Detta bekräftas av Migrationsverkets rapport rörande det försämrade säkerhetsläget i Afghanistan (8 december 2016). Migrationsverket lyfter speciellt fram hazarer som en speciellt utsatt grupp, och deras utsatthet bekräftas av bland andra den australienske Afghanistankännaren William Maley (6 december).[8] Afghanistans ambassadör i Norge vädjar den 11 december till de Nordiska länderna att stoppa deportationer av flyktingar eftersom de afghanska myndigheterna inte kan ta emot dem på ett säkert sätt.[9]

Trots detta bedömer Migrationsverket att människor fortfarande kan utvisas till Afghanistan, så länge de anses vara vuxna och har afghanskt medborgarskap. De ungdomar som har fyllt eller fått åldern uppskriven till 18 kan alltså skickas till Afghanistan oavsett om de har någon familj eller annat nätverk där, eller ens kan språket. Mot bakgrund av de godtyckliga åldersbestämningarna finns alltså stor risk att barn skickas ensamma till ett land där de, med den svenske Afghanistankännaren Anders Fänges ord, blir tillspillogivna. Deras möjligheter att försörja sig på hederligt arbete kan betraktas som obefintliga.[10]

Oro bland ungdomar och personal

Bland de ungdomar som finns i Sverige och som har fått avslag på sina asylansökningar eller ännu inte fått dem prövade råder nu mycket stor oro, och flera tonåringar har försökt, och några gånger även genomfört, att ta sina liv i förtvivlan.[11] Läkare och psykologer konstaterar att Sverige inte lever upp till barnkonventionen och kräver i ett upprop stopp för godtyckliga åldersuppskrivningar och ett stopp för utvisningar tills Afghanistan är säkert.[12]

Socialsekreterare konstaterar att de med de nuvarande reglerna tvingas begå lagbrott varje dag genom att de inte har rätt att skydda de barn som behöver skydd, och lärare och rektorer larmar om den stress som deras elever utsätts för och protesterar mot att många elever plötsligt anses vuxna och tvingas iväg från både skola och hem. Skolans värdegrund urholkas till tomma ord när ”mänskliga rättigheter" inte längre gäller alla, och det är förödande för vilken etik som skolan kan förmedla till alla sina elever.

Vi menar att problemen ovan inte kan lösas på ett snabbt och rättssäkert sätt inom nuvarande regelverk. Vi föreslår ett omedelbart stopp för utvisningar till krigshärdar, som till exempel Afghanistan, att myndigheterna skyndsamt ger flyktingamnesti och att de unga flyktingarna får möjlighet att återförenas med sina familjer i Sverige.

Undertecknat av medlemmar i nätverket ”Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!”

2017-01-15

Karin Fridell Anter, docent i arkitektur, god man, Uppsala

(kontaktperson: karinfa@explicator.se, 070-769 4017)

Gundi Almaas, f.d. journalist, god man och ställföreträdande vårdnadshavare

Ingrid Eckerman, allmänläkare, chefredaktör för tidskriften AllmänMedicin, Stockholm

Birgitta Jarl-Wogenius, pensionerad arkitekt, god man, Strömstad

Britt-Marie Johansson, beteendevetare, f.d. socialvägledare för ensamkommande, Falkenberg

Kerstin Kvisler, lärare i svenska och engelska, Tierp

Rita Magnusson, pensionär, god man, Falun

Emilia Möller, lärare i idrott och hälsa, Göteborg

Anita Näsberg, leg. lärare, Hudiksvall