Ibland
tänker jag på livet, inte minst det här livet som tillhör mig utan att jag
tänker mest på andras liv som alltid lider av svårigheter. Visserligen
svårigheter orsakar flykt och man blir tvungen att flytta mot sin vilja. I så
fall förstår man att ingen gillar att vara en flykting på grund av sin vilja.
I
denna värld finns många barn som missade hela sin barndom och sökte trygghet
istället. Vilka starka barn de är som kunde lämna sina föräldrar och flyttade
ensamt till ett nytt land. Vilken situation finns för de ensamkommande
flyktingbarn som riskerade sitt liv och hamnade i ett svårare situation än
tidigare just nu? Vem vet om de mörka hemligheter som finns bakom deras flykt?
Jag
kom från ett land, där föddes jag som en flykting och där inte fanns mina
drömmar. Där borde jag vara tyst och stum eftersom ingen lärde mig att alla
människor har lika mycket värde. Jag och andra afghaner fick inte gå i skolan
och därför aldrig kunde vi lära oss att få våra rättigheter.
Men
inte här i Sverige. Jag och mina kompisar som har bott i Sverige mindre än två
år har lärt oss mycket om mänskliga rättigheter dessutom det är jättekort tid. Jag
var himla glad den dagen som jag fått min första feedback på samhällsprovet.
Feedbacken visade ett bra resultat eftersom jag hade skrivit att Sverige var en
av de första länder som hade skrivit under barnkonvention i början av FN.
Vi
var stolta över Sverige. Vi försökte lära oss mycket om barns rättigheter under
lektionerna, så vet vi det är mycket omoralisk att politikerna bestämmer utvisa
barnen till döden samtidigt som folk och barn dör på grund av krig och
diskriminering i vissa delar av världen, särskilt i Afghanistan.
Att
bedöma orättvis av migrationsverket gör ont i vårt hjärta. Sverige var en av de
länderna som brydde sig mycket om flyktingar som krävde rättvisa och behövde
hjälp.
Men
idag bedömer ensamkommande läget som hopplöst här. Å enda sidan ensamkommande
känner sig ensamma och begår självmord i den här situationen men å andra sidan
det är en stor kärlek och hopp för oss att vi förstått det finns många fina
människor som bryr sig om oss.
Avslutningsvis
vill jag säga att det kommer en dag som jag och mina landsmannen ska bjuda er
till vårt land. Sen ska aldrig migrationsverket skicka tillbaks er till era
gamla länder utan att ni vill det själva. Även skulle säga tack att ni finns
bakom oss i den här situationen. Världen behöver er alla!
Fatemeh Khavari
Stockholm
Stockholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar