Foto: Linnéa Petersson
Ungdomar med afghanskt ursprung deporteras till ett land de aldrig bott i. Orimligt och inhumant, tycker läkaren Bengt Järhult som oroas över vad som händer med Sverige.
– De här signalerna påverkar hela tänkandet kring vad vi håller som rätt och sant.
Läkaren Bengt Järhults engagemang i flyktingfrågan väcktes för drygt tio år sedan när han arbetade i Jönköping. I ett projekt sökte han upp gömda flyktingar, som var sjuka men med dåvarande lagstiftning inte hade rätt till vård. I Ryd, där han arbetar som distriktsläkare, 67 år fyllda, har han varit huvudansvarig för läkarbedömningarna vid flyktingmottagningen.
– Flyktingfrågorna ligger nära kopplade till läkaryrkets centrala etiska frågor, som att alla människor ska behandlas lika, säger Bengt Järhult.
Tillsammans med ett antal namnkunniga läkare och de etiska råden i Läkarförbundet och Sjuksköterskeföreningen står Bengt Järhult bakom ett upprop.
– Det omedelbara kravet är att stoppa utvisningarna av barn och ungdomar som på ett rättsosäkert sätt skickas till Afghanistan.
Han är starkt kritisk till hur besluten fattas.
– Många åldersbedömningar är ren skönskattning av Migrationsverkets tjänstemän där man skriver upp åldern till 18 år när det inte finns id-handlingar. Då omfattas den sökande inte av barnkonventionen längre. Det är märkligt att svenska myndigheter kan medverka till detta.
Hur ser du på att medicinska åldersbestämningar införs?
– Barnläkarföreningen har varit emot det här i många år. Metoden är fortfarande kontroversiell och man hamnar i ett intervall. Men ser man det som en del i en helhetsbedömning är det ju ändå ett framsteg.
I oktober undertecknade Sveriges och Afghanistans regering ett återvändaravtal. Migrationsverket har samtidigt konstaterat att säkerhetsläget i landet har försämrats. I ett rättsligt ställningstagande skriver man att "rättsskyddet i Afghanistan innehåller sådana brister att det i normalfallet inte går att hänvisa någon till myndighetsskydd".
Vidare anses hazarer, en shiamuslimsk minoritet, vara särskilt utsatta "då dessa av vissa grupper uppfattas stödja regeringen i Afghanistan".
När Sverige nu börjat återsända afghanska medborgare, även hazarer, är det med hänvisning till ett avtal med en regering som inte kan garantera myndighetsskydd, som saknar kontroll över en tredjedel av landets distrikt och som det till och med beskrivs som riskfyllt att stödja.
– Det där är verkligen en paradox, säger Bengt Järhult.
Ett antal tyska delstater stoppade tidigare i år alla utvisningarna till Afghanistan med hänvisning till det ökade våldet. Till och med Röda Korset har blivit måltavla, sex medarbetare dödades i en attack i februari. Allt fler terrordåd utförs nu i huvudstaden Kabul, som tidigare ansetts vara ett av få områden där regeringen har full kontroll. "Risk för att drabbas av terrorhandlingar föreligger i hela Afghanistan och för samtliga personer som vistas i landet", skriver UD som avråder alla svenskar från att åka dit.
– Hela situationen är så labil just nu att man kan hoppas att myndigheterna tar sitt förnuft till fånga och stoppar utvisningarna, säger Bengt Järhult.
Ungdomar med afghanskt ursprung deporteras till ett land de aldrig bott i. Orimligt och inhumant, tycker läkaren Bengt Järhult som oroas över vad som händer med Sverige.
– De här signalerna påverkar hela tänkandet kring vad vi håller som rätt och sant.
Läkaren Bengt Järhults engagemang i flyktingfrågan väcktes för drygt tio år sedan när han arbetade i Jönköping. I ett projekt sökte han upp gömda flyktingar, som var sjuka men med dåvarande lagstiftning inte hade rätt till vård. I Ryd, där han arbetar som distriktsläkare, 67 år fyllda, har han varit huvudansvarig för läkarbedömningarna vid flyktingmottagningen.
– Flyktingfrågorna ligger nära kopplade till läkaryrkets centrala etiska frågor, som att alla människor ska behandlas lika, säger Bengt Järhult.
Tillsammans med ett antal namnkunniga läkare och de etiska råden i Läkarförbundet och Sjuksköterskeföreningen står Bengt Järhult bakom ett upprop.
– Det omedelbara kravet är att stoppa utvisningarna av barn och ungdomar som på ett rättsosäkert sätt skickas till Afghanistan.
Han är starkt kritisk till hur besluten fattas.
– Många åldersbedömningar är ren skönskattning av Migrationsverkets tjänstemän där man skriver upp åldern till 18 år när det inte finns id-handlingar. Då omfattas den sökande inte av barnkonventionen längre. Det är märkligt att svenska myndigheter kan medverka till detta.
Hur ser du på att medicinska åldersbestämningar införs?
– Barnläkarföreningen har varit emot det här i många år. Metoden är fortfarande kontroversiell och man hamnar i ett intervall. Men ser man det som en del i en helhetsbedömning är det ju ändå ett framsteg.
I oktober undertecknade Sveriges och Afghanistans regering ett återvändaravtal. Migrationsverket har samtidigt konstaterat att säkerhetsläget i landet har försämrats. I ett rättsligt ställningstagande skriver man att "rättsskyddet i Afghanistan innehåller sådana brister att det i normalfallet inte går att hänvisa någon till myndighetsskydd".
Vidare anses hazarer, en shiamuslimsk minoritet, vara särskilt utsatta "då dessa av vissa grupper uppfattas stödja regeringen i Afghanistan".
När Sverige nu börjat återsända afghanska medborgare, även hazarer, är det med hänvisning till ett avtal med en regering som inte kan garantera myndighetsskydd, som saknar kontroll över en tredjedel av landets distrikt och som det till och med beskrivs som riskfyllt att stödja.
– Det där är verkligen en paradox, säger Bengt Järhult.
Ett antal tyska delstater stoppade tidigare i år alla utvisningarna till Afghanistan med hänvisning till det ökade våldet. Till och med Röda Korset har blivit måltavla, sex medarbetare dödades i en attack i februari. Allt fler terrordåd utförs nu i huvudstaden Kabul, som tidigare ansetts vara ett av få områden där regeringen har full kontroll. "Risk för att drabbas av terrorhandlingar föreligger i hela Afghanistan och för samtliga personer som vistas i landet", skriver UD som avråder alla svenskar från att åka dit.
– Hela situationen är så labil just nu att man kan hoppas att myndigheterna tar sitt förnuft till fånga och stoppar utvisningarna, säger Bengt Järhult.
– Dessutom vet vi väldigt lite om hur det går för barnen som skickas dit. Går de under på Kabuls gator?
I många fall handlar det dessutom om afghanska ungdomar som är födda och uppväxta som flyktingar i grannländer.
– Det är helt orimligt att lämna dem ensamma i Kabul utan nätverk och släktingar. Det är inhumant och jag tycker att alla borde kunna samlas kring att där går väl ändå gränsen!
Den svenska migrationspolitiken har genomgått dramatiska förändringar. Men Bengt Järhult är tveksam till om Sverige verkligen befinner sig i en sådan situation att de nya hårdare lagar som införts är befogade.
– Jag har länge följt flyktinginvandringen här i mitt lilla samhälle. Det var en del ståhej när bosnierna kom 1992–1994. Men vi kan nu se att vi klarade det bra, den grupp som kom då är väldigt väl integrerad.
– Visst kom det många 2015 och vi måste göra vad vi kan för att de ska komma in i samhället på ett bra sätt, men det är helt fel att tro att det här är problem som välter Sverige över ända. Sverige har successivt ökat sin tillväxt mer än andra länder i Europa som inte tagit emot lika många flyktingar. Vi måste ha lite perspektiv på saker och ting och inte fångas av den elakartade retorik som hörs nu.
– Vi har självklart utrymme för att hjälpa de här ungdomarna. De har tagit sig över halva jordklotet, de är väldigt starka och motiverade.
Tycker du att de temporära uppehållstillstånden som infördes i somras var en överreaktion?
– Ja, absolut. Det kommer att göra det svårare att integrera personer när de inte vet om de får stanna.
Den nya lagen innebar även att den som skaffar sig en egen försörjning kan få permanent uppehållstillstånd.
– Det är inte rimligt att det ligger till grund för behovet av skydd. Det är en mycket märklig tolkning av FN:s flyktingkonvention att flyktingstatusen ska kopplas till arbetsförmågan. Det finns säkert många som inte kan skaffa sig ett jobb men har ett större skyddsbehov.
Bengt Järhult menar att det är hög tid att höja blicken.
– Det är en sak hur det går med flyktingarna, en annan sak att fundera på är vad det här gör med oss i Sverige. På vilket sätt förändras vi som vanliga medborgare? De här signalerna påverkar hela tänkandet kring vad vi håller som rätt och sant. Hur våra barn och barnbarn ser på tillvaron, vad som är värt att leva för.
Bengt Järhult citerar en känd dikt av Martin Niemöller, som handlar om hur de tyska intellektuella inte reagerade mot naziregimen:
"I Tyskland hämtade de först kommunisterna och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade."
– Den sammanfattar väldigt fint att vi alla i vårt välmående land har en uppgift att engagera oss i det som händer. Frågan berör oss alla i grunden, säger läkaren i Ryd.
I många fall handlar det dessutom om afghanska ungdomar som är födda och uppväxta som flyktingar i grannländer.
– Det är helt orimligt att lämna dem ensamma i Kabul utan nätverk och släktingar. Det är inhumant och jag tycker att alla borde kunna samlas kring att där går väl ändå gränsen!
Den svenska migrationspolitiken har genomgått dramatiska förändringar. Men Bengt Järhult är tveksam till om Sverige verkligen befinner sig i en sådan situation att de nya hårdare lagar som införts är befogade.
– Jag har länge följt flyktinginvandringen här i mitt lilla samhälle. Det var en del ståhej när bosnierna kom 1992–1994. Men vi kan nu se att vi klarade det bra, den grupp som kom då är väldigt väl integrerad.
– Visst kom det många 2015 och vi måste göra vad vi kan för att de ska komma in i samhället på ett bra sätt, men det är helt fel att tro att det här är problem som välter Sverige över ända. Sverige har successivt ökat sin tillväxt mer än andra länder i Europa som inte tagit emot lika många flyktingar. Vi måste ha lite perspektiv på saker och ting och inte fångas av den elakartade retorik som hörs nu.
– Vi har självklart utrymme för att hjälpa de här ungdomarna. De har tagit sig över halva jordklotet, de är väldigt starka och motiverade.
Tycker du att de temporära uppehållstillstånden som infördes i somras var en överreaktion?
– Ja, absolut. Det kommer att göra det svårare att integrera personer när de inte vet om de får stanna.
Den nya lagen innebar även att den som skaffar sig en egen försörjning kan få permanent uppehållstillstånd.
– Det är inte rimligt att det ligger till grund för behovet av skydd. Det är en mycket märklig tolkning av FN:s flyktingkonvention att flyktingstatusen ska kopplas till arbetsförmågan. Det finns säkert många som inte kan skaffa sig ett jobb men har ett större skyddsbehov.
Bengt Järhult menar att det är hög tid att höja blicken.
– Det är en sak hur det går med flyktingarna, en annan sak att fundera på är vad det här gör med oss i Sverige. På vilket sätt förändras vi som vanliga medborgare? De här signalerna påverkar hela tänkandet kring vad vi håller som rätt och sant. Hur våra barn och barnbarn ser på tillvaron, vad som är värt att leva för.
Bengt Järhult citerar en känd dikt av Martin Niemöller, som handlar om hur de tyska intellektuella inte reagerade mot naziregimen:
"I Tyskland hämtade de först kommunisterna och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade."
– Den sammanfattar väldigt fint att vi alla i vårt välmående land har en uppgift att engagera oss i det som händer. Frågan berör oss alla i grunden, säger läkaren i Ryd.
Hadi och Mojtaba utvisas till ett land de aldrig sett
Advokaten: "Åldersbedömningen är inte rättssäker"
Migrationsverket: "Det svåraste man kan göra i svensk statsförvaltning"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar