Se också psykisk hälsa
I takt med att avslagen börjar dugga tätt kommer rapporterna om de ensamkommande ungdomarnas alltmer försämrade hälsa. När de fyller 18 år får de lämna sin familj eller hvb-hem och ofta flytta till en annan del av landet. De förlorar god man, skola, nätverk. Ensamma inväntar de beskedet om utvisning.
Av de åldersuppskrivna kan 60 % vara under 18 år. Trots detta får endast 10 % tillfälligt (TUT) eller permanent uppehållstillstånd (PUT). Av dem som fyllt 18 år på ”naturlig” väg har 41 % fått TUT och 16 % PUT.
Någon sjukvårdsstatistik finns inte då de saknar de fyra sista siffrorna. Rapporter finns om somatisk sjukdom hos ungdomar som valt papperslösheten.
Citaten nedan är insamlade via facebookgruppen Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!
Självmord
Sedan årsskiftet har fyra bekräftade suicid ägt rum. Uppgifter om 43 självmordsförsök har samlats in. Självskadorna är oräknade.
Suicidprevention bedrivs i facebookgrupper där det kommer ”nu orkar jag inte längre”, ”jag vill inte leva”. Svenskar tar tag i ungdomen, peppar, ger sina telefonnummer. Vid några tillfällen har polisen larmats.
”Bilder av blod och skärsår från en okänd ung man som jag chattat med, efter att ha tagit bort hans bild av en hängd man. Han säger att jag inte behöver veta om det är nya eller gamla bilder. Sedan slutar han att svara. En geografisk plats utsatt - bor han kvar där? Hur gammal är han? Är facebook-namnet hans riktiga namn?”
”Mina patienter säger att det är bättre att de tar sina liv än att de skickas tillbaka. Här i Sverige kan de välja att dö på ett humant sätt. De tror att dit de skickas kommer de att dödas på ett barbariskt sätt. De vet mer än de flesta om hur tortyr, våldtäkter och misshandel känns. De har känt rakbladen i ansiktet, vuxna mäns penisar i sina underliv och slagen mot sina kroppar. Att ställa sig framför en spårvagn eller kasta sig från en bro känns som ett bättre alternativ.”
”Jag ber till gud varje dag att vi får ett beslut med PUT för annars tror jag att vid nästa självmordsförsök kommer han att lyckas.”
”Jag vårdade/vaktade honom dygnet runt i 4 veckor. Gav honom insomningspiller. Fick nästan tvångsmata honom. Vågade inte köra honom till psykakuten för jag litade mer på mig själv! Nu går han i skolan och pluggar hårt. Skrattar, äter och sover (för mycket).”
”Han har panikångestattacker som utlöses av hög stress och slutar i krampanfall! Sedan blir det stesolid och ambulansfärd till barnakut och sedan oftast till BUP! Även tre självmordsförsök och annat självskadebeteende. Viktnedgång, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, mardrömmar, allmänt apatisk.”
Uppgivenhetssyndrom
Ett fall av utvecklat uppgivenhetssyndrom hos ensamkommande ungdom har identifierats. Sedan något år vårdas han i en landsmans hem och sondmatas. Enda boten är permanent uppehållstillstånd.
”En ung man som under månader gått upp och ner i ett dvalliknande tillstånd har blivit akut sjuk, somatiskt och psykiskt. Det är uppenbart ett uppgivenhetssyndrom. Kommer sjukvården förstå att han är livsfarligt sjuk? Kommer de att behålla honom? Ska han tillåtas ta livet av sig, snabbt eller långsamt?”
”Jag har sett min afghanungdom förvandlats, från att ha varit glad, ambitiös och ständigt läxläsande, till tystlåten, dämpad och mestadels sovande, skolkande pojke. Så fort jag nämner något om asylsituationen börjar han gäspa av anspänning och vill helst sluta lyssna. Apati riskerar att vänta bakom hörnet.”
Posttraumatiskt stressyndrom
Hur många som uppfyller kriterierna för posttraumatiskt stressymdrom (PTSD) är oklart.
”Han har fått diagnosen PTSD. Han har självskadat sig genom att skära sig efter varje avslag. Han har tappat livshoppet och har ordinerats antidepressiv medicin och sömnmedicin. Han har enligt läkare behov av ett till två års behandling.”
”… en posttraumatiskt sönderstressad grabb, vilkens troligen snara utvisning för honom innebär fruktan för sin egen dödsdom. Alternativen för denne hazar i Kabul, efter snart 4 år i Sverige, är alla fasansfulla och mest fruktar han att bli tvingad att bli självmordsbombare.”
Stressymtom
”… när han fick sitt första avslag och blev uppskriven från 15 till 18 och samtidigt fick veta att han samma eftermiddag skulle flytta till ett vuxenboende. Han grät och skrek och slog sitt huvud i väggen i förtvivlan.”
” … visar stress genom acne främst på bålen. Han har koncentrationssvårigheter och glömmer var han lagt saker. Han har tappat bort sina kunskaper i matematik.”
”Han sover inte. Har ångest. Kan inte koncentrera sig. Har svårt att äta. Tappar hår. Kommer inte iväg till skolan där han stortrivdes. Fått tabletter som inte hjälper. ’Jag vill ha information från MV. Inte tabletter’.”
Sömnsvårigheter
Sömnproblem är legio, och många får sömnmedel utskrivna. Någon har använt tabletterna för självmordsförsök.
”Jag drömmer så dålig så därför jag kan inte sova. Jag drömmer om krig blod och talibanerna. Innan jag kom till Sverige jag vara hela tiden med blod och vapen. Talibanerna de kommer alltid i min dröm.”
Författare: Ingrid Eckerman, pensionerad allmänläkare. Initiativtagare till uppropet Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar