Migrationsverket svarar på frågor om psykisk ohälsa

Ett par fall av uppgivenhetssyndrom (apati) hos ensamkommande ungdomar har konstaterats. Jag har också fått höra om barn/ungdomar som varit så psykiskt stressade vid samtalen på Migrationsverket att de knappast kunnat tala. Det har påmint om symtomen vid apati. Jag ställde därför några frågor.

Fråga 1 till Migrationsverket

Hej! För närvarande finns två identifierade fall av uppgivenhetssyndrom (apati) bland ensamkommande ungdomar. På fallbeskrivningar i sociala media har jag förstått att det finns ungdomar som är nära det tillståndet under intervjuerna. Det finns de som är i så dåligt skick att de egentligen inte kan intervjuas utan borde skickas direkt till psykakuten. Min fråga: Vilken kompetens har handläggarna att urskilja vilka som är i för dåligt skick för att intervjuas? Vilka riktlinjer har de fått i hur de ska handlägga sådana ärenden? Vet de vart de ska hänvisa den asylsökande? Jag är läkare, och jag vill att asylprocessen ska vara rättssäker.

Svar 1

Jag ber om ursäkt för det sena svaret. Ditt mail tycks ha fallit mellan stolarna men jag ska nu göra mitt bästa för att besvara dina frågor.

All handläggning på Migrationsverket anpassas efter omständigheterna i det enskilda ärendet samt utifrån den sökandes egna förutsättningar och behov. Likaså är vi skyldiga att enligt lag beakta barnets bästa (Utlänningslagen 1 kap. 10§) genom helaprocessen. Vi har interna handläggningsstöd som stöttar vår handläggande personal i hanteringen av ärenden med barn, vi har dock inget särskilt handläggningsstöd gällande barn med uppgivenhetssyndrom. Det jag kan dela med mig av är ett internt dokument avseende rättslig vägledning där apati kan utgöra verkställighetshinder.

Det är dock tydligt att även ärenden med barn med uppgivenhetssyndrom måste handläggas utifrån barnets egna förutsättningar och behov, detta är som sagt en utgångspunkt för all handläggning och väl vedertaget på myndigheten. Tydliggöras ska också att Migrationsverkets personal varken kan eller ska göra en bedömning av huruvida en person lider av uppgivenhetssyndrom, detta är en fråga för sjukvården. Vidare förordnas både god man och offentligt biträde i ärenden med ensamkommande barn. De har också till uppgift att tillgodose barnets bästa och föra dennes talan.

  

Fråga 2

Jag hoppas att du såg att jag använde "ungdomar". Detta gäller sådana som registrerades som ensamkommande barn 2015. En del av dem har fyllt 18 på "naturlig" väg, andra har uppskrivits i ålder, ytterligare andra är under 18 både enligt dem själva och enligt Migrationsverket, en del har inte haft sitt första samtal än. 

Ja tack, om du skickar mig det handläggningsstöd som rör bedömning av den asylsökandes psykiska hälsa i samband med intervjuer. När ska intervjun avbrytas för att den asylsökande är i så dåligt psykiskt skick att intervjun inte är tillförlitlig? Vad kan vara tecken på att ett sådant tillstånd föreligger? 

Svar 2

Jag får lov att ge dig samma svar som tidigare. En bedömning av lämplighet att hålla utredning görs i varje enskilt ärende, några specifika checklistor på symptom, beteenden eller liknande finns inte. Migrationsverkets personal kan och ska inte heller göra en bedömning av en sökandes psykiska hälsa, det är en fråga för sjuk- och hälsovård.

Fråga 3

Kan läkare skriva att en person är alltför deprimerad för att kunna klara ett samtal på ett bra sätt? Duger det för att skjuta på ett förhör?

Svar 3

Tyvärr måste jag ännu en gång ge dig samma svar. Jag kan inte enbart utifrån ett läkarintyg säga att detta är tillräckligt i samtliga fall. En bedömning måste göras i varje enskilt ärende. Ett läkarintyg kan såklart, som andra dokument och omständigheter, agera del i bevisning i ett ärende och eventuellt läggas till grund för en bedömning av lämplighet att hålla utredning i ett specifikt ärende. Jag kan dock inte säga att ett sådant formulerat läkarintyg i sig är tillräckligt eller otillräckligt för att göra en sådan bedömning.