En ensamkommande pojke, djupt troende ska deporteras till Afghanistan. Handläggaren tyckte inte han berättade tillräckligt detaljerat om händelserna när han var 10 år gammal.
Jakobs historia
Jakob och hans två år äldre bror Ibrahim bodde med sina föräldrar på en liten gård mellan två byar i distriktet Nawur nära Gahzni.
Familjen levde isolerat från grannar och släkt, barnen gick inte i koranskolan. Men pappa hade en bibel. Vid måltiderna bad han till Gud med sina egna ord och avslutade med ”amen”. Han talade om för barnen att det är Jesus de ska vända sig till när de har det svårt. Samtidigt uppmanades de att vara hemliga med sin religion.
När Jakob fyllde 10 år firades han extra. Som sin bror fick han ett litet träkors som fadern gjort att hänga om halsen. Det korset använder han alltid! Det är hans käraste ägodel.
Några dagar senare, när pojkarna var ute påfältet, såg de hur talibanbilar körde fram till huset. De hörde skott. Så småningom gick de tillbaka till huset. Ibrahim gick in i huset. Föräldrarna var borta. Han tog pengar och pappans telefon. Ibrahim ringde till en av pappans vänner som kom med bil och hjälpte pojkarna till Nimroz, nära gränsen till Iran. Där gick de till torget och fick arbete i en plastfabrik.
Jakob ville till ett kristet land. Till Sverige kom han 2014. Då hade omkring fem nouroz, nyår, passerat och Jakob var 15 eller 16 år.
Brister i asylprocessen
Hans gode man Eva berättar att han var hennes första ”fall”. Idag har hon mer skinn på näsan. Jakob fick sitt första förhör på Migrationsverket efter några månader. Hennes uppfattning är att frågorna som handläggaren ställde var vaga och ibland spekulativa, framför allt när det gällde Jakobs kristna tro.
Samtidigt var det första gången som Jakob skulle berätta om den traumatiska händelsen, när han var 10 år. Handläggare saknar ofta kunskap om att trauman medför minnesluckor och svårigheter att berätta. I stället kräver de en rak och ordnad berättelse med många detaljer. Det kunde Jakob inte prestera.
Som god man skulle Eva fått möjlighet att lämna sina synpunkter på protokollet. Tolken och det juridiska ombudet hade emellertid bråttom, och hennes rättelser noterades inte. Istället godkändes ett protokoll med felaktigheter.
Enligt Eva är beslutet fullt med antaganden utan verklighetsgrund. Handläggaren anser att man inte kan vara hemligt kristen på det sätt som Jakob berättat om och att man inte kan leva i Iran med ett kors under tröjan. Hon anser att han, trots sin låga ålder vid flykten och att han kan antas vara traumatiserad, inte lämnat tillräckligt många detaljer om varför familjen var kristen och hur flykten till Iran gick till. Därför underkänns hela Jakobs livsberättelse, inklusive hans tro.
Jakob fick sedan komma till muntlig förhandling vid migrationsdomstolen. En av nämndemännen yrkade bifall, de övriga avslag. Jakob fick avslag från migrationsöverdomstolen.
När han skulle avvisas i september 2016 blev han desperat och tog sig till Migrationsverket i Tyskland. Han tänkte att de där har större förståelse för kristen tro än i Sverige, men blev skickad till Sverige för att avvisas.
Jakob fick även avslag på den framställan om verkställighetshinder som lämnades in i december 2016.
En troende kristen i förvaret
Sedan 27 april 2017 sitter Jakob i förvaret i Märsta. Migrationsverket kallade honom till ett möte och där väntade polisen. Han har nu fått besked att han ska utvisas den 18 juli.
Eva är själv djupt troende. Hon är övertygad om att Jakob har samma djupa tro och att den skyddar Jakob från att bli psykiskt nedbruten som så många andra i samma situation. Jakob har deltagit aktivt i församlingen, är döpt och konfirmerad, går i bibelskola, deltar på läger och konferenser. Han är tydlig med sin kristna tro inför kompisarna.
Jakob har legat lågt i t.ex. Facebook. Han vill skydda sin bror i Iran, och han har litat på att Jesus hjälper honom. Här använder vi inte hans rätta namn – Jakob måste skyddas om han tvingas återvända till Afghanistan. Även brodern har ett annat namn.
Att det är livsfarligt att vara kristen eller ateist i Afghanistan är känt sedan länge. Tidigare har det varit en självklarhet att kristna fått permanent uppehållstillstånd. Men Migrationsverket har ändrat sin praxis. Nu anses Afghanistan vara säkert även för kristna.
Uppdatering maj 2022: Jakob har fått fyra års uppehållstillstånd i Frankrike. Han har sitt träkors kvar.
FN:s kommitté om mänskliga rättigheter ansåg inte att svenska staten gjort fel.
Det här felbeslutet kan INTE vara förenligt med någon konvention eller praxis. Riv upp och gör rätt, Migrationsverket.
SvaraRaderaHåller med ovan. Gör om gör rätt!
SvaraRadera