onsdag 3 januari 2018

Gymnasielagen för ensamkommande måste bli bättre!

Elever sittstrejkar i sin skola för uppehållstillstånd.


Från nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! vill vi framföra vårt tack till Miljöpartiet som kämpat hårt för att få Socialdemokraterna att gå med på en överenskommelse med syftet att flera tusen ensamkommande ungdomar över 18 år ska få stanna i Sverige.

Vi välkomnar denna möjlighet, men anser att syftet bättre uppfylls om ”övriga skyddsbehövande” och asylskälet ”särskilt ömmande omständigheter” återinförs i den tillfälliga lagen från 2016.

Den nya gymnasielagen har ännu bara presenterats i en preliminär form. Det slutliga förslaget planeras läggas fram till riksdagen i mars månad. För att lagen verkligen ska ge många ensamkommande en ny chans behöver följande förutsättningar gälla:

- Väntetiden 15 månader räknas från den dag då den asylsökande anlände till Sverige tills dess att Migrationsverkets beslut vunnit laga kraft, dvs. tills Migrationsöverdomstolen fattat beslut.

- Lagen gäller oavsett om den ensamkommande var under eller över 18 år vid beskedet om avslag.

- Den tillfälliga lagen ska i detta hänseende inte gälla retroaktivt. De som kom innan den trädde i kraft, dvs. före 20 juli 2016, ska omfattas av den nya gymnasielagen.

- Utvisningarna av ensamkommande ungdomar stoppas omedelbart för att de som kan komma att omfattas av lagen ska finnas kvar i Sverige när den börjar gälla. Inga utvisningar sker innan lagen har prövats i verkligheten.

- De unga ska kunna bo kvar på den ort där de gått i skola om de så önskar.  

Dessutom bör den tillfälliga lagen omprövas till sommaren 2018, såsom planerats.

Det nya förslaget


Den 24 november 2015 presenterade regeringen den tillfälliga asyllagen som trädde i kraft 20 juli 2016 för att gälla i tre år, med omprövning efter två år.

När följderna av lagen stod klara fick Miljöpartiet med sig Socialdemokraterna på den s.k. gymnasielagen, dvs. att ensamkommande ungdomar under vissa förhållanden skulle kunna få ett förlängt tillfälligt uppehållstillstånd för att fullfölja sina gymnasiestudier. Lagen gäller fr.o.m. 20 juli 2017. På grund av dels den långa handläggningstiden, dels att Migrationsverket skrev upp merparten av de aktuella ungdomarna till 18 år före beslut, är det endast ca 100 ungdomar som omfattas av denna lag. Fortfarande planeras ca 12 000 före detta ”barn utan vårdnadshavare” (BUV), som bott i Sverige i över två år, att utvisas till sina hemländer.

Den 27 november 2017, två år efter att den tillfälliga asyllagen presenterades, offentliggjorde regeringen en överenskommelse om vidgad möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Förslaget ska läggas fram i början av 2018 för att börja gälla 1 juni. Förslaget gäller, enligt regeringens hemsida [1], dem som
  • sökt asyl senast den 24 november 2015 och registrerats som barn vid ankomst
  • har väntat 15 månader eller längre på beslut från Migrationsverket
  • har fått sin asylansökan prövad enligt den tillfälliga lagen (dvs. efter den 20 juli 2016)
  • studerar eller har studerat och har för avsikt att fortsätta att studera på gymnasial nivå
  • fortfarande befinner sig i landet
  • inte begått brott

Uppehållstillstånd gäller för studier på introduktionsprogram och nationellt program på gymnasiet, eller motsvarande utbildningar på gymnasial nivå på komvux och folkhögskola, inklusive så kallat ”yrkespaket”. Ansökan måste lämnas in inom tre månader från det att bestämmelserna träder i kraft.
Enligt migrationsminister Heléne Fritzon innebär förslaget inte något generellt stopp för utvisningar [2]. Det innebär att när lagen träder i kraft så har ett antal ungdomar utvisats trots att de skulle ha omfattats av lagen.
Detta lagförslag, liksom den ”gamla” gymnasielagen, innehåller en del oklarheter där slumpen kan avgöra vem som får uppehållstillstånd [3]. Det har ifrågasatts om ungdomarna ska behöva pass för att styrka sin identitet, eftersom deras eventuella asylskäl inte alls beaktas [4].

Vad säger partierna?


Vänsterpartiet stödjer sedan tidigare kravet på amnesti. Sverigedemokraterna och Moderaterna har tydligt deklarerat att man inte stödjer förslaget och inte önskar någon lättnad i dagens regelverk.

Centerpartiet anser att förslaget har brister [5]. Bland annat är man rädd att det fåtal vuxna som registrerades som barn ska få orättmätiga fördelar. Man vill att fler ska få möjlighet att börja arbeta i stället för att ”tvingas” in i skolan och att asylskälet ”särskilt och synnerligen ömmande omständigheter” bör återinföras för ensamkommande barn och unga.

Liberalerna menar att förslaget i praktiken innebär amnesti för en viss grupp, då asylprövningen sätts åt sidan, och att lärare och rektorer tvingas in i asylprocessen [6]. De föreslår bland annat möjlighet till uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter.

Ungdomsförbunden Cuf och Luf anser att så få som möjligt ska utvisas [7]. Man förespråkar ett återinförande av särskilda och synnerligen ömmande skäl och utökat spårbyte till arbetskraftsinvandring.

Kristdemokraterna anser att synnerligen och särskilda ömmande omständigheter återinförs som asylskäl [8].

Miljöpartiet har naturligtvis blivit djupt besvikna på de borgerliga partierna, som de hade hoppats få med sig [9].

Kommentarer


Ett återinförande av synnerligen och särskilda ömmande omständigheter skulle ge de flesta ensamkommande ungdomarna möjlighet att få uppehållstillstånd. Migrationsverket skulle få möjlighet att ge permanent uppehållstillstånd för familjer med apatiska familjemedlemmar. För den del av befolkningen som inte är invandrarfientlig skulle det framstå som en human åtgärd.
Ofta sägs ”de som saknar asylskäl ska återvända”. Men vad som är asylskäl är en politisk fråga och varierar över tid. Många lekmän skulle, om de fick höra de asylsökandes berättelser, anse att betydligt fler har asylskäl än vad Migrationsverkets bedömningar anger.

Att dagens situation är mycket tung inte bara för ungdomarna, utan även för de uppemot 100 000 som finns runt omkring dem, är bekräftat [10]. Lärare har högljutt protesterat mot Liberalernas syn att utvisningspolitiken värnar om lärarnas arbetsmiljö [11].

Det nuvarande förslaget löper stor risk att inte röstas igenom i riksdagen [12]. Det var helt enkelt fel utformat för att få en majoritet. 

Referenser (hämtade 30.12.2017)



Pressmeddelande   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar