Om åldersbedömningar av asylsökande ungdomar

Ett snitt ur magnetkameraundersökning (MR) av knäled hos asylsökande. Enligt utlåtandet är tillväxtzonerna slutna.

Osäkerhetsfaktorerna med MR knäled och röntgen av visdomständer är alltför stora för att med tillräcklig säkerhet kunna användas som enda eller huvudsaklig metod att avgöra om en asylsökande ungdom är över eller under 18 år.

Att schablonartat gå efter den medicinska åldersbedömningen är inte att ge den asylsökande en individuell och rättssäker bedömning.

Författare: Ingrid Eckerman, leg.läk, specialist i allmänmedicin, Master of public health, chefredaktör för tidskriften AllmänMedicin. 

Artikeln publicerades 22.2.2018. Senast uppdaterad 9.12.2018.
Kompletteringar 30.1.2021 

Åldersbedömningar  Följ vad som händer i frågan

Läs också
Om åldersbedömningar och att lära sig av misstagen  Bring & Rönnegård, Statistikfrämjandet 10.5.2019
Ingen har ansvar för patientsäkerheten vid medicinska åldersbedömningar
Migrationsverket svarar på fråga om åldersbedömningar 
Fem skäl att inte lita på Migrationsverkets åldersbedömningar  Dagens juridik 19.3.2018
Fakta och annat om åldersbedömningar  

Inledning

Europarådet rekommenderar att ”benefit of the doubt”, tvivelsmålets fördel, används i tveksamma fall. Med det bristande kunskapsläge som idag finns borde det räcka med att en av undersökningarna visdomstand-knäled visar omognad för att barnet ska anses underårigt [1]. Om granskarna har olika åsikter om mognadsgrad ska den gälla som är till störst fördel för den asylsökande.

Vid en individuell sammanvägd bedömning måste socialsekreterares, lärares, läkares och barnpsykologers intyg värderas minst lika högt som den medicinska åldersbedömningen. Dokument som skolbetyg, vaccinationsintyg och identitetshandlingar, t.ex. tazkira (afghanskt personbevis), måste ingå i värderingen.

Jag grundar min åsikt på följande sex punkter, som belyses i mer detalj nedan. 

1. Inom svensk asylrätt gäller bevislättnadsregeln ”benefit of the doubt” (tvivelsmålets fördel) även i fråga om sökandens eventuella underårighet.
2. Metoden MR knäled för att avgöra en 18-årsgräns har inte tillräcklig vetenskaplig evidens för att användas i rättsmål.
3. Den ”population” som de asylsökande ungdomarna jämförs med består av några tiotal franska och tyska pojkar. Socialstyrelsen ska räkna om de siffror som Rättsmedicinalverket grundat sin metod på. 
4. En systematisk felbedömning inbyggd i systemet kan inte uteslutas. 
5. Okunskapen är stor om hur gammal en individ är när hans eller hennes knäled mognar.
6. Inte heller metoden mognad av visdomständer enligt Socialstyrelsens beräkningar har tillräcklig vetenskaplig evidens för att användas i rättsmål.

1. En sammanvägd bedömning

Migrationsverkets regler säger att handläggarna ska göra en samlad bevisprövning om ungdomars ålder. Där ska de ta hänsyn till eventuella dokument, ungdomens egen berättelse och yttranden från socialtjänsten m.fl. I sista hand kan de be om en medicinsk åldersbedömning. 

Medicinsk åldersbedömning av barnläkare har vanligen bestått av en grundlig anamnes kompletterad med mätning av längd och vikt samt kroppsundersökning för att bedöma somatisk mognad. Bedömning av tand- och skelettmognad via röntgenundersökning utgör en kompletterande del av undersökningarna [2].

Werner påpekar att man med longitudinell tillväxtbedömning, dvs. längdmätning över tid, av en individ kan sluta sig till när längdtillväxten upphör pga. slutna tillväxtzoner. Man kan då närma sig sannolik ålder [50].

I Storbritannien har medicinska åldersbedömningar ersatts av psykososocial bedömning baserad på strukturerade observationer och intervjuer med de asylsökande ungdomarna, vilket genomförs av specialutbildade socialarbetare [2].

Migrationsverket har fått kritik för att handläggare inte gjort en sammanvägd bedömning av all bevisning som finns i ärendet [3] [4] [25] [33] [54]. Handläggarna lägger stor vikt vid de medicinska åldersbedömningarna och bortser från vad socialsekreterare, god man eller familjehem skriver i sina intyg. De bortser också från psykosociala utvärderingar av läkare eller barnpsykologer. Vid upprepade tillfällen skriver Migrationsverkets handläggare att de inte anser att socialtjänstens bedömningar är tillräckligt vetenskapliga. Det är inte känt vilken kompetens handläggarna har för att bedöma detta.

Även den ålder som mottagande handläggare, då ungdomen anlände till Sverige för 2-3 år sedan, accepterade bör tas med i den sammanvägda bedömningen. När en 14-åring skrivs upp till 18 år skulle det innebära att den mottagande handläggaren, liksom skola, familjehem etc., accepterat en 16-åring som 12-åring. Det förefaller mindre troligt.

EU-kommissionären för mänskliga rättigheter tar avstånd från användningen av medicinska åldersbedömningar: The Commissioner reiterates that age determination of unaccompanied minor migrants is a complex process involving physical, social and cultural factors and that incorrect age assessments may result in detrimental consequences for the child concerned. He calls on the authorities not to rely only on a medical assessment of age but to establish multidisciplinary procedures and to ensure that minors are always given the benefit of the doubt where there is uncertainty as to their age. He draws the attention of the authorities to the view expressed by the UN Committee on the Right of the Child that age assessment should not only take into account the physical appearance of the individual, but also his or her psychological maturity and should be conducted “in a scientific, safe, child and gender-sensitive and fair manner, avoiding any risk of violation of the physical integrity of the child”. The Committee also indicated that “States should refrain from using medical methods based on, inter alia, bone and dental exam analysis, which may be inaccurate, with wide margins of error, and can also be traumatic and lead to unnecessary legal processes.” [33]

Osteologer och barnläkare påpekar att kronologisk ålder (hur gammal man är) inte kan baseras på den biologiska åldern (skelettmognaden) [48] [51].

Socialstyrelsen anser i sin rapport 2018 att en undersökning med magnetkamera kan utgöra ett av flera underlag för en bedömning då åldern är oklar [47].

Inom svensk asylrätt gäller bevislättnadsregeln ”benefit of the doubt” (tvivelsmålets fördel) även i fråga om sökandens eventuella underårighet [5]. I en sammanvägd bedömning ska hänsyn tas också till andra uppgifter än en magnetkameraundersökning av knät eller röntgen av visdomständer. 

2. Metodval

Noll har anfört att radiologiska metoder inte kan användas för att avgöra åldern på en människa [49]. Han påpekar att resultat från en etnisk grupp med känd födelsetidpunkt inte utan vidare kan tillämpas på en annan etnisk grupp som vuxit upp under andra förhållanden och med okänd födelsetidpunkt. Mycket tyder också på att stress kan påskynda skelettmognaden.

Dessutom påpekar han att rättsmedicinare lämnar rätt svar, men att frågan från juristerna är annorlunda ställd (typ III fel). Svaret är en uppskattning av åldern med innebörden ”om den validerade studien med svenska pojkar är tillämpbar, dvs. om ingen hänsyn tas till genetik, uppväxtförhållanden, stress och andra faktorer som vi inte vet så mycket om, så är det 95 % sannolikhet att han är över 17, 5 år”. Det är inte ett svar på frågan ”Hur gammal är pojken?” men tolkas oftast så av handläggare och jurister. 

Två medicinska experter granskade för Socialstyrelsens räkning det vetenskapliga underlaget för bedömning av skelettmognad med hjälp av MR-teknik, med särskild hänsyn tagen till 18-årsgränsen [6].

Sven Laurin, docent, specialist i medicinsk radiologi med särskild behörighet i pediatrisk radiologi: ”Det är väl känt att skelettmognaden avslutas tidigare hos kvinnor (flickor) och att

skelettmognaden visar stor variation mellan olika individer av samma kön och med samma

kronologiska ålder. … Skelettmognaden uppvisar skillnader hos olika etniska grupper. Detta gäller även vid handröntgen för bestämning av skelettmognad hos barn av olika etniska grupper uppvuxna i USA. … Värdet av studierna försvagas genom att urvalet av testpersoner inte är slumpartat. Ett skevt urval kan därmed förrycka resultatet. En studie avser endast flickor, andra studier enbart pojkar. Vidare är i vissa fall antalet testpersoner i åldrarna 16 – 22 år i varje årsgrupp litet (7 -20 personer, pojkar och flickor blandat). För rättvisande resultat bör antalet i varje åldersgrupp vara flera gånger större.” - Sven Laurin har senare uttalat att åldersbedömningarna bör stoppas [34]. 

Sandra Díaz Ruíz, PhD, överläkare barnradiologi, MR-ansvarig på muskuloskelettalområdet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Solna: ”Knä med avseende av nedre delen av lårbenet och övre delen av skenbenet: 4 artiklar varav en endast av pojkar. … Flera aspekter gör att värdet av studierna kan ifrågasättas: Urval av individer var inte slumpartat. Flera studier hade olika ändamål. Antalet testpersoner varierar och är inte symmetrisk fördelad i olika åldersintervall eller kön. Styrka av magnetfältet varierar i olika studier och likadana sekvenser urval. Detta gör svårt jämförelse mellan studier. Analys av resultaten har också variera mellan manuella, automatiska och semiautomatiska metoder. Granskare har också olika bakgrund och erfarenhet i bildgranskning. … Dessutom krävs det att granskaren är ’van vid’ att se och urskilja olika anatomiska strukturer som kan missleda bedömningen.”

Socialstyrelsens rapport har kritiserats för bristande vetenskaplighet [7]. Socialstyrelsen har utgått från två originalstudier och ett ”letter to the editor” som inte är granskat vetenskapligt. I dessa studier finns det nödvändiga villkoret för validering, nämligen att de undersöktas ålder är känd. 

Dedouit, Frankrike 2012 [8] har undersökt 138 pojkar och män 10-30 år med en egen mognadsskala 1-5 (felaktiga uppgifter i Socialstyrelsens rapport). 17- och 18-åringarna var vardera 6 stycken. Ingen under 22 år hade helt mogen knäled (stadium 5).

Krämer, Schmeling och andra, Tyskland 2014 [9] undersökte 166 pojkar och män 10-30 år och använde Schmelings stadieindelningar 1-4. Antalet manliga 17-åringar respektive 18-åringar var 7 stycken. Ingen under 18 år hade stadium 4. Man påpekar att jämförelse med Dedouit inte kan göras då undersökningstekniken skilde sig åt. Ytterligare studier behövs.  

Saint-Martin och andra, Frankrike 2014 [10], kommenterade artikeln. De hade eftergranskat bilderna för 214 patienter 14-20 år (31 var 17 år, 32 var 18 år). Den stödjer Krämers slutsats att alla som har mogen knäled är 18 år eller äldre.

I en senare publicerad studie av Ottow, Schmeling och andra, Tyskland 2017 [11] undersöktes 325 pojkar och män 12-24 år, varav 26 stycken var 17 respektive 18 år. De som uppnått slutstadium 4 var mellan 17 och 25 år gamla. Slutsatsen är att metoden inte kan användas för att avgöra gränsen 17-18 år.

Anders Schmeling, den forskare som tagit fram metoden, anser att den aktuella undersökningen av knä inte är en vetenskapligt säkerställt metod och inte bör användas för att fastställa vuxenålder med största möjliga säkerhet [12]. Professorer i rättsmedicin anser att metoden bör ersättas av en beprövad metod [13]. Professorer i rättsmedicin anser att metoden bör ersättas av en beprövad metod [13]. Statistiker anser att metoden borde validerats innan den började användas [45, 46].

Expertnätverket AGFAD med 130 anslutna forskare har under 16 år utvecklat riktlinjer för medicinsk åldersbedömning. Man förordar en modell byggd på tandundersökning, handledsröntgen och datortomografi (DT) nyckelben [7].

Statens medicinetiska råd (SMER) påpekar vikten av att använda bästa vetenskapliga metod, att hänsyn tas till felmarginaler och att en sammanvägd bedömning görs [32]. 

Att metoden ME knä är oprövad och ovaliderad bekräftas av RMV:s ändrade utlåtanden om flickornas ålder [27]. Migrationsverket har i september 2018 meddelat att uppgiften om att knät mognar vid 22-28 års ålder kommer att tas bort från styrdokumentet [54]. Elias Palm, RMV och ansvarig för metodens införande, har i oktober 2018 tagit tillbaka uppfattningen om knäts mognad vid 22-28 års ålder [55].  

Metoden MR knäled har inte tillräcklig vetenskaplig evidens för att användas i rättsmål.

3. Populationsnivå

För att knäledsbedömning ska kunna knytas till åldersbedömning krävs ett statistiskt underlag i form av ett representativt och tillräckligt stort urval av unga från samma kultur- och uppväxtförhållanden, som genomgått röntgenbedömning och där åldern dessutom är exakt känd. Med ett sådant underlag kan en normalkurva (Gausskurva) konstrueras som visar osäkerheten kring ett medelvärde. Först då kan man avgöra metodens säkerhet eller osäkerhet.

Rättsmedicinalverket hänvisar i sina utlåtanden till populationsnivå (gruppnivå): ”Utifrån populationsnivå är det betydligt mer sannolikt att den undersökta personen är över än under 18 år. Cirka tio procent av barn med en kronologisk ålder nära 18 år, som har en fullmogen tillväxtzon i nedre lårbenet och visdomstand, kan utifrån dagens kunskapsläge komma att felbedömas.”

Diskussioner i Läkartidningen visar att statistik är svårt [14] [15]. Debattörer med god kompetens anger felbedömningssiffror på mellan 1 och 27 procent då de två metoderna visdomständer och knäled kombineras.

För att få en säkrare bedömning borde experter på statistik och epidemiologi ha konsulterats. Två professorer har nu offentligt dömt ut beräkningarna i Socialstyrelsens rapport [16] [24] [28] [29] [30] [38] [39] [41]. Bland annat blandas rad- och kolumnprocent, liksom olika åldersfördelningar, med följd att den centrala figuren ger en felvisande bild [26]. Man har hamnat i ”confusion of the inverse”: Hur många av dem med moget knä som är barn är en fråga; hur många barn som har moget knä är en annan fråga. En jämförelse: Av 100 bröstcancerdrabbade är 99 kvinnor. Men av 100 kvinnor är det tio som har bröstcancer. Socialstyrelsen har delvis medgett fel och ska nu göra om beräkningarna [23] [40]. 

Werner påpekar att ålder vid uppnådd slutlängd varierar både för pojkar och flickor på individnivå [50]. På gruppnivå varierar ålder vid uppnådd slutlängd då man jämför populationer från olika förhållanden.

När en individ ska jämföras med en population måste man vara säker på att individen verkligen ingår i populationen. För att ge någon form av normalvärden måste populationen vara tillräckligt stor. Är den för liten ger slumpmässiga variationer för stort utslag.

En enskild individ kan aldrig bedömas utifrån ett medelvärde. Migrationsverket ska göra individuella bedömningar och motivera varför individen inte tillhör de tio procenten som felbedöms. Att utgå från en ”populationsnivå” är att schablonisera åldersbedömningarna.

I de två studier som Socialstyrelsen värderade ingick endast sex respektive sju 17-åriga pojkar [8] [9].

Socialstyrelsen rekommenderade därför ytterligare studier. En sådan pågår sedan våren 2017.  Den första delen  redovisades i maj 2018 [47]. 

Den ”population” som de asylsökande ungdomarna jämförs med består av några tiotal franska och tyska pojkar. Bild 1 är ett exempel på hur spridningen kan se ut i en sådan population [6].

4. Tolkning av knäledsbilderna

Att tolka röntgenbilder av olika slag är en svår uppgift som kräver mångårig utbildning under erfaren handledare. Ett röntgensvar är ofta inte ja eller nej, utan ”tyder på”, ”talar för” etc. Det kan också skilja från läkare till läkare hur en bild tolkas. Med växande erfarenhet blir svaren allt säkrare – också de svar som är ”kan ej bedömas”. Det är regel att bilderna bedöms av flera läkare, gärna vid en röntgenrond där diskussioner kan föras. Ibland måste nya bilder tas pga. kvalitetsbrister. Bild 2 visar de subtila linjer som utgör tillväxtzoner i olika åldrar [6].

De granskande läkarna har inte utbildats av dem som tagit fram metoden för åldersbedömning. Eftersom de lärt sig mognadsskalan utifrån artiklarna som beskriver metoden finns risk att en systematisk felbedömning byggts in i undersökningarna [35]. Det är oklart vilken kompetens de har, då deras namn ännu ej offentliggjorts. Ingen myndighet har tillsynsansvar över Rättsmedicinalverket [18].

I RMV:s kvalitetsgranskning gjorde bedömarna olika bedömningar i 10 % av fallen [19].

De tyska forskarna Volker Vieth och Christian Ottow, några av experterna bakom de vetenskapliga artiklar som Rättsmedicinalverket stödjer sin metod för medicinska åldersbedömningar på, har anlitats för second opinion i 150 fall. I nio fall kunde ingen bedömning göras på grund av bildernas dåliga kvalitet eller skador i knät. Av 137 fall, där RMV bedömt den asylsökandes knä som moget, gjorde de en annan bedömning i 75 fall, dvs. i 55  % [20].

Någon undersökning av samstämmigheten mellan de svenska bedömarna och de tyska experterna har inte gjorts av RMV [37]. Här kan systematiska skillnader finnas, dvs. de tyska forskarna kan ha använt ett annat sätt att bedöma bilderna. Om inte de svenska bedömarna använder exakt samma sätt så kan ingen jämförelse med det tyska materialet göras.

Ett systematiskt fel i bedömningarna kan också misstänkas då andelen fall med tidigare mognad av knä är betydligt större än vad som förväntats [13]. För den individuella bedömningen är det viktigt att veta om vederbörande tillhör den grupp där granskarna har tolkat bilderna olika.

Anders Schmeling anser att det krävs specifika kunskaper och erfarenhet för en korrekt bedömning. "I synnerhet behövs det under inlärningsfasen ständig feedback av erfarna experter. Uppfattningen att det rör sig om allmän radiologisk kunskap delar jag inte" [12].

RMV har efter att ha fått reda på resultatet av second opinion-bedömningar ändrat resultatet i hälften av de undersökta fallen [36].

En systematisk felbedömning inbyggd i systemet kan inte uteslutas.

5.     Knäledens mognad och åldersbedömning

Det finns faktorer som påverkar tillväxten och skelettmognaden. Tidig pubertet tidigarelägger mognaden [21]. Pubertetens början kan hos svenska pojkar variera med fyra år. Skelettmognaden uppvisar skillnader hos olika etniska grupper (Sven Laurin, se ovan).

RMV hänvisar till vetenskapliga studier från 1950-1997 och att kronisk stress försenar skelettmognaden. Men detta ifrågasätts, då studierna ska handla om etniska skillnader [22]. I en nyligen publicerad studie eftersöktes studier på barn födda 2000 och senare [57]. Tre studier visade att kronisk stress ger tidigare pubertet hos både pojkar och flickor. För flickor finns många studie som stödjer detta.

Socialstyrelsen hävdar i sin rapport att knäleden mognar betydligt senare än tänder [6]. Detta grundade sig på de två franska respektive tyska små studierna. Rapporten är senare tillbakadragen [56].

I Rättsmedicinalverkets material är det tvärtom mer än fyra gånger så vanligt att knäleden mognat före tänderna [14].

I ett försök att validera RMV:s metod kom man fram till att åldersnivån för 50 % mogna knän är 1-1,5 år före motsvarande ålder för tänder [43, 44, 52, 53]. Framför allt för de fall där den ena åldersindikatorn är mogen och den andra är omogen tycks felmarginalen vara 10-30 %, kanske över 50 %. Omkring 19 % av dem med moget knä och omogna tänder är under 18, liksom 24 % av dem med omoget knä och mogna tänder. 

I studien av Ottow et al. [11] av ungdomar 12-24 år hade 25 av 29 stycken 17-åriga flickor ett färdigutvecklat knä. Detta har föranlett RMV att ändra sina utlåtanden om undersökta flickors ålder [27]. Av de 26 undersökta 17-åriga pojkarna hade fem (19 %) ett moget knä.

Socialstyrelsen har påbörjat en studie där man undersöker svenska barn med känt födelsedatum. Resultatet ska publiceras 31.5.2018. Det är för tidigt att avgöra hur utslagsgivande denna studie kan vara när det gäller att bedöma åldern på barn med helt andra uppväxtförhållanden.

Socialstyrelsen har publicerat en studie där man undersökt svenska barn med känt födelsedatum [47]. Här konstateras att om tillväxtzonerna i handled och/eller knäled är slutna så är pojken 15 år eller äldre (bild 3) och flickan 14 år. Man kan däremot inte säga hur mycket över 15 respektive 14 ungdomen är. Vid 18 års ålder hade 30 % av de undersökta slutna hand- och knäleder.

Okunskapen är stor om hur gammal en individ är när hans eller hennes knäled mognar.

6. Visdomständer

Även Socialstyrelsens beräkningar av ålder och mognad av visdomständer kritiseras av forskare och experter i statistik. Trots att det fanns en stor metaanlays från 2010 [7] valde man att lyfta fram äldre siffror baserade på en inaktuell metod. 

I statistiken finns samma fel som i knäledsberäkningarna [30] [31]. Bland annat har man använt olika åldersfördelningar för olika metoder när man beräknade risken för felbedömning. I beräkningarna har man inte haft tillgång till originaldata. På Socialstyrelsen finns ingen som kommer ihåg hur beräkningarna gjordes, varför det inte går att verifiera dem – en grundbult inom denna typ av vetenskap. 

Även kombinationen av visdomständer och knäled har utsatts för grav kritik [42].

Inte heller metoden mognad av visdomständer enligt Socialstyrelsens beräkningar har tillräcklig vetenskaplig evidens för att användas i rättsmål. 

Referenser

[1]	”Barnläkarföreningen: Till migrationsminister Heléne Fritzon och regeringen angående medicinsk åldersbedömning,” Svenska barnläkarföreningen, 22 11 2017. [Online]. Available: http://www.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/2017/11/171122-fr%C3%A5n-BLF-till-regeringen-1.pdf.
[2]	A. Hjern och H. Ascher, ”Svårt att säkert fastställa åldern på asylsökande barn,” Läkartidningen, 12 10 2015. [Online]. Available: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Kommentar/2015/10/Svart-att-sakert-faststalla-alder-hos-asylsokande-barn/.
[3]	”Brister i Migrationsverkets bedömningar,” SR, 05 03 2017. [Online]. Available: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6644360.
[4]	”SVT granskar: Migrationsverket bortser från bedömningar om barns ålder,” SVT, 14 01 2018. [Online]. Available: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-granskar-medicinska-aldersbestamningar-avgorande-for-migrationsverket.
[5]	”Lagrådsremiss. Åldersbedömning tidigare i processen,” Regeringen, 02 02 2018. [Online]. Available: http://www.regeringen.se/48fe4b/contentassets/32cdcb5ae45d4e24ae4a6acea6b84f21/aldersbedomning-tidigare-i-asylprocessen.
[6]	”Metoder för radiologisk åldersbedömning. En systematisk översikt,” Socialstyrelsen, 2017-7-4.
[7]	L. Kullman, K. Kärrström och N. Zeba, ”Rapport om medicinsk åldersbestämning »ett hafsjobb«,” Läkartidningen, 12 05 2017. http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2016/05/Rapport-om-medicinsk-aldersbestamning-ett-hafsjobb/
[8]	F. Dedouit et al, ”Age assessment by magnetic resonance imaging of the knee: A preliminary study,” Forensic Science International, vol. 217, pp. 232.e1-232.e7, 2012.
[9]	J. Krämer et al, ”Forensic age estimation in living individuals using 3.0T MRI of the distal femur,” Int J Legal Med, vol. 128, p. 509–514, 2014.
[10]	P. Saint-Martin, ”Contribution of distal femur MRI to the determination of the 18-year limit in forensic age estimation. Letter to the editor,” Int J Legal Med, vol. 129, p. 619–620, 2015.
[11]	C. Ottow et al, ”Forensic age estimation by magnetic resonance imaging of the knee: the definite relevance in bony fusion of the distal femoral- and the proximal tibial epiphyses using closest-to-bone T1 TSE sequence,” Eur Radiol, vol. 27, p. 5041–5048, 2017.
[12]	Expert: Sveriges metod för åldersbedömningar olämplig, SvD, 14 12 2017. [Online] Available: https://www.svd.se/expert-sveriges-metod-for-aldersbedomningar-olamplig.
[13]	”Professorer: Rättsläkarnas integritet är hotad,” SvD, 02 12 2017. [Online]. Available: https://www.svd.se/professorer-rattslakarnas-integritet-ar-hotad.
[14]	F. Tamsen, ”Resultat av åldersbedömningar pekar på felaktigheter i metoden. Med kommentarer.,” Läkartidningen, 20 09 2017. [Online]. Available: http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/09/Resultat-av-aldersbedomningar-pekar-pa-felaktigheter-i-metoden/.
[15]	F. Tamsen, ”En majoritet av flickor nära 18 år kan felbedömas som vuxna med MR knä. Med kommentarer,” Läkartidningen, 26 10 2017. [Online]. Available: http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/10/En-majoritet-av-flickor-nara-18-ar-kan-felbedomas-som-vuxna-med-MR-kna/.
[16]	”Professorer om siffror bakom ålderstester: "Stort misstag - har räknat fel",” SvD, 26 02 2018. [Online]. Available: https://www.svd.se/professorer-om-siffror-bakom-alderstester-de-har-raknat-fel.
[17]	Svenska Dagbladet Facebook, 27 02 2018. [Online]. Available: https://www.facebook.com/svenskadagbladet/videos/10155120134591174/?hc_ref=ARRHfpx1ElTCBSRP6lLclRFXNNVRA3ZEM3ECuFgxoPBa1K5v_IdoFV32uEpKymSvd58&fref=nf.
[18]	I. Eckerman, ”Ingen har ansvar för patientsäkerheten vid medicinska åldersbedömningar,” Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!, 28 02 2018. [Online]. Available: https://stoppautvisningarna.blogspot.se/2018/02/ingen-har-ansvar-for-patientsakerheten.html.
[19]	”RMV presenterar kvalitetsuppföljning om åldersbedömningar,” Läkartidningen, 18 01 2018. [Online]. Available: http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/01/RMV-presenterar-kvalitetsuppfoljning-om-aldersbedomningar/.
[20]	”RMV svänger om ålder på ensamkommande,” SvD, 02 02 2018. [Online]. Available: https://www.svd.se/rmv-andrar-aldersbedomning-efter-granskning.
[21]	M. Ritzén, ”Subjektiv bedömning lika bra som förment objektiva kriterier,” Läkartidningen, 18 01 2018. [Online]. Available: http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2018/01/Subjektiv-bedomning-lika-bra-som-forment-objektiva-kriterier/.
[22]	I. Axelsson, ”Stoppa mörkläggningen av 20 års forskning,” SvD, 12 01 2018. [Online]. Available: https://www.svd.se/stoppa-morklaggningen-av-20-ars-forskning.

[23] Socialstyrelsen backar om bedömning: "Fel att tala om risk" SvD 3.3.2018  

[24]  Socialstyrelsen, statistik och åldersbedömning, del 1  Johan Bring, Lars Rönnegård 4.3.2018 (video)

[25]  Nya medicinska metoder vid åldersbedömningar läker inte brister i bevisvärdering  Rådgivningsbyrån mars 2018

[26]  Forskarlarm: Stor risk att vuxna bedöms som barn  SvD 11.3.2018  

[27]  Medicinsk åldersbedömning: Förändrad bedömning för flickor  RMV 9.3.2018

[28]  Bring J, Rönnegård L.Åldersbedömning – en statistisk utmaning. Snacka statistik mars 2018

[29]  Socialstyrelsen,statistik och åldersbedömning, del 2. Johan Bring och Lars Rönnegård 11.3.2018 (video)  

[30]  Socialstyrelsen,statistik och åldersbedömning, del 3. Analys av tänder. Johan Bring och Lars Rönnegård 13.3.2018 (video) 

[31]  Forskare pekar ut fler fel: De bör dratillbaka rapporten  SVD 14.3.2018

[32]  Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen - etiska aspekter  Statens medicinetiska råd 19.3.2018 

[33]  Report by Nils Muižnieks, Commissioner for Human Rights of the Council of Europe following his visit to Sweden from 2 to 6 October 2017  CommDH(2018)4 16.2.2018

[34]  Experten larmar: “Stoppa åldersbedömningarna” SvD 12.3.2018

[35]  RMV valde expert utan erfarenhet för utvärdering  SvD 16.1.2018 

[36]  RMV:s bedömningar av ålder har svängt i flera fall  SvD 29.3.2018 

[37]  Druid H, Eriksson A, Thiblin I. RMV:s granskning kan inte utesluta systematiska fel  Dagens Medicin 22.2.2018

[38] Socialstyrelsen, statistik och åldersbedömning del 4: RMVs bedömningar  Johan Bring och Lars Rönnegård 18.3.2018 (video)

   

[39]  Socialstyrelsen, statistik och åldersbedömning, del 5: Reliabilitet och validitet  Johan Bring och Lars Rönnegård 24.3.2018 (video)

[40]  Socialstyrelsen backar – flera fel om åldersbedömningar  SvD 4.4.2018

[41]  Bring J, Rönnegård L.  De metodologiska problemen med Socialstyrelsens rapport. Metoder för radiologisk åldersbedömning – en systematisk översikt  Snackastatistik.se 8.4.2018

[42]  Bring J, Rönnegård L.  De metodologiska problemen med Rättsmedicinalverkets bedömningar  Snackastatistik.se 8.4.2018

[43]  Mostad P, Tamsen F. Error Rates for Unvalidated Medical Age Assessment Procedures. 9.5.2018. Skickad till International Journal of Legal Medicine.

[44] Mostad P, Tamsen F. Error Rates for Unvalidated Medical Age Assessment Procedures. Svensk sammanfattning

[45] Expert kritisk mot åldersbedömningar  DN 2.8.2017

[46] Forskare starkt kritisk till åldersprövningar av ensamkommande  SVT 17.5.2017

[47] Om magnetkamera vid bedömning av ålder. En studie av validiteten i radiologiska metoder   Socialstyrelsen 2018-5-21

[48] Allt som kan mätas är inte vetenskap  SvD 18.6.2018

[49] Noll G. Junk Science? Four Arguments against the Radiological Age Assessment of Unaccompanied Minors Seeking Asylum. International Journal of Refugee Law, 2016;28:234-250 https://doi.org/10.1093/ijrl/eew020

[50] Åldersbedömning med MR knä är en omöjlighet  Bo Werner, Läkartidningen 5.7.2018

[51] Åldersbedömning med röntgen eller MR – ett grundläggande tankefel  Sten Dreborg, Läkartidningen 17.7.2018

[52] Var tredje pojke kan vara felbedömd som vuxen  SvD 17.9.2018

[53] Mostad P, Tamsen F. Error rate for unvalidated medical age assessment procedures International Journal of Legal Medicine. Accepterad 14.8.2018   

[54] Allvarligt fel fick stor roll i asylärenden  SvD 6.10.2018 

[55] RMV backar från ifrågasatt åldersuppgift  SvD 12.10.2018

[56] Förtydligande om rapporten Metoder för radiologisk åldersbedömning (2016)  Socialstyrelsen 19.11.2018

[57] Axelsson I. Bone maturation cannot be used to estimate chronological age in asylum-seeking adolescents Acta Paediatr. 2018 Nov 14. doi: 10.1111/apa.14645.

Bild 1.

Bild 2.

Bild 3. Pojkar/män. Distala femur + radius.