måndag 16 april 2018

Karin Fridell Anter: Tankar om den retroaktiva lagen

Stefan Löfven och Åsa Romson presenterar den tillfälliga lagen 25 november 2015.


Författare: Karin Fridell Anter, nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!
De asylsökande ungdomarna har inte lämnat sina hem och gett sig ut på en farlig resa för att få ta del av det goda livet i Sverige. De har flytt från någonting.

MEN när de väl befann sig i Europa så uppstod frågan ”vart ska jag nu ta vägen?” Och i det läget försökte de naturligtvis hitta det land där de skulle ha bäst chanser att få stanna, få ett bra liv och få återförenas med sin familj.
Sverige var ett sådant land, och det var därför ingen slump att så många kom just hit. De valde Sverige för att de trodde på Sverige.
Och sedan slogs dörren igen. Inga fler skulle få komma hit, och de som redan hade kommit skulle inte kunna få det de blivit lovade när de kom. Mycket svårare att få uppehållstillstånd. Ingen familjeåterförening. Och heller ingen möjlighet att då välja ett bättre alternativ, det satte Dublinöverenskommelsen stopp för. Snacka om att de var lurade…
Den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd är unik på så sätt att den har retroaktiv verkan. Den gällde inte när handlingen (att söka asyl i Sverige) utfördes, men den används ändå för bedömningar som berör denna handling. Några paralleller skulle kunna vara:
Du har en tomt i ett område där det inte behövs bygglov. Du bygger ett hus. Sedan beslutar kommunen om en detaljplan som omfattar din tomt. Ditt hus stämmer inte med planens bestämmelser, och kommunen kräver att du river huset.
Du kör bil, 90 km/tim på en 90-väg. Du blir fotograferad av en fartkamera. Fem månader senare ändras hastighetsbegränsningen på den vägen till 70. Du får böter för fortkörning.
Du söker till en utbildning som du är behörig till, och blir antagen. Ett år efteråt blir du utkastad för att behörighetskravet för utbildningen har höjts.
Du tecknar ett avtal om telefonabonnemang, med vissa klargjorda villkor. Sedan ändrar telebolaget villkoren och kräver dig på mycket mera pengar än ni har kommit överens om.
Detta senaste, att telefonbolag lurar sina kunder genom att ändra villkoren, tas ofta upp i TV-nyheterna. Det presenteras som skandalöst och omoraliskt – och det är det naturligtvis. Men hur kommer det sig då att svenska staten kan göra motsvarande sak och få det att framstå som lagligt? Ungdomar lockades hit genom att Sverige erbjöd goda villkor. Och sedan ändrades villkoren, och ungdomarna är fast med någonting som de inte har valt.
Hela idén med en retroaktivt verkande lag borde rimligtvis vara olaglig. Vad säger ni som är jurister?


2 kommentarer:

  1. Att skämmas.
    På bordet framför mig står en leksakscykel gjord av ståltråd. Min pappa, morfar och jag besökte ett läger
    i Eksjö där de som stod bakom ett staket försökte få kontakt med oss som stod utanför genom att sälja
    leksaker de gjort. Förmodligen mitt tidigaste minne i livet, fyra år var jag. Det gjorde mycket starkt
    intryck när pappa köpte cykeln åt mig, kanske därför jag kommer ihåg det. Dessa balter blev sedan
    utlämnade till ryssarna och händelsen betraktas som det skamligaste och fulaste som Sverige gjort
    genom tiderna. Men just nu håller det på att överträffas av något ännu skamligare. ”Öppna era hjärtan”
    och ”Vi är inte de som stänger dörrar”, sa Sveriges statsministrar. Och afghanpojkar lyssnade och trodde
    på vad som sades och kom hit. Sedan ändrade sig svenska politiker och myndigheter, bl a Romson och
    Lövén, om regler och hur regler tillämpas. En kovändning i bästa Trump-stil. Retroaktivt. Retroaktivitet
    hör inte hemma i ett rättssamhälle. Skäms politiker! Och nu ska många av dessa flyktingar utvisas från
    Sverige. Till ett land där de flesta aldrig varit förut. Där de inte känner någon. Och där världens
    auktoriteter säger att det inte finns någon säkerhet. Och svenska ambassaden skickar hem personal på
    grund av osäkerheten.
    Under tiden har de flesta av dessa flyktingar lärt sig svenska, gått i svensk skola, blivit rotade och skaffat
    sig svenska relationer. De är snart yrkesutbildade och är just det som efterfrågas på arbetsmarknaden.
    Under tiden har vi investerat över tusen kronor per dag och barn och gjort dem till svenskar. Den som sa
    ”Vi är inte de som stänger dörrar” är fortfarande statsminister. Nu ska baltutlämningen övertrumfas i
    skamlighet. För många gäller det liv eller död. Inte underligt att det uppstår ett politikerförakt. Politiker,
    nog finns det väl några med civilkurage att se till att denna skamlighet inte sker! För inte kan det väl vara
    så att det stora statsbärande partiet och oppositionspartiet med en jurist till ledare, inte har resurser och
    kompetens att skriva ihop en juridiskt hållbar proposition till riksdagen, om vad man vill. Om man
    verkligen vill.
    Elis Peterson

    SvaraRadera
  2. Jag har varit god man till ensamkommande från Afghanistan som kom 2011/2012. Nästan alla fick permanent uppehållstillstånd efter några månader. Men så blev det 2015. Många kom, hjärtan öppnades och dörrar stängdes. Nu blev det tvärtom. Nästan ingen får permanent uppehållstillstånd. Lagar ändras, godtycke råder. Har det blivit bättre i Afghanistan? Nej, det blir hela tiden sämre.

    SvaraRadera