Politiker – hur tänker ni omkring de resterande 5 500 ensamkommande afghanerna?

Den unge människorättsaktivisten Ahmad Rahimi, vinnare av Raoul Wallenbergpriset Ungt kurage 2017, är en av de utvisningshotade.

”Nu får de flesta ensamkommande ungdomarna en möjlighet att få stanna i Sverige” har vi hört från regeringshåll – en stor överdrift. Det är ett sätt att försöka dölja att den nya gymnasielagen bara gäller drygt hälften av ungdomarna.

Cirka 5 500 ungdomar omfattas INTE av nya gymnasielagen

25 000 afghanska medborgare registrerades som ensamkommande asylsökande barn från nyåret 2015 till dess den tillfälliga lagen trädde i kraft den 20 juli 2016. Av dessa har hittills 14 500 fått avslag.

Den nya gymnasielagen utgör en chans för 8 800 afghanska ungdomar. Kvar blir cirka 5 500 ungdomar som inte omfattas. De har varken starkare eller svagare asylskäl – bara otur. Otur nog att anlända till Sverige en dag eller ett halvår för sent. Otur nog att få en lite snabbare asylprocess och sitt första avslag inom 15 månader. Otur nog att ha knäleder som mognat tidigt, kanske på grund av stress.

Siffran 5 500 kan bli högre allteftersom de minderåriga med tillfälliga uppehållstillstånd blir 18 år. Det är inte säkert att de kommer att omfattas av vare sig den gamla eller den nya gymnasielagen.

För de flesta av dessa ungdomar är frivillig ensamutvisning till Afghanistan inte ett alternativ. De har alla individuella skäl att föredra en ovärdig tillvaro som papperslös i Sverige eller Europa, eller till och med självmord, framför ett ännu mer ovärdigt liv, kanske en ovärdig död, i Afghanistan.

Vi vet att utvisningarna kostar mycket pengar, utan att skapa nytta – även om de ökar BNP. I stället bidrar de till att bryta ner vårt solidariska samhälle och, för en stor grupp väljare, slå sönder tilliten till samhället.

Om pengarna i stället användes för att ge även de 5 500 ungdomarna en möjlighet att studera och skaffa sig en yrkesutbildning skulle investeringen ge flerfaldigt tillbaka – inte bara i skattebetalande arbetskraft, utan också i form av en signal till oss medborgare att så här gör ett anständigt samhälle.

Allt fler ansluter sig till protesterna mot dagens asylpolitik och den politik som de stora partierna signalerar ska gälla efter valet. Allt fler använder ord som moral, etik och värdegrund i sin argumentation.

Dagens asylpolitik, och den asylpolitik som de stora partierna avser att införa efter valet, är omoralisk, oetisk och strider mot partiernas värdegrunder. 

Pressmeddelandet