Rapporter om ateism / apostasi

Material som kan användas vid överklagan och verkställighetshinder (VUT). Sammanställt augusti 2018 av Lisa Carlgren, Göteborg (organisationsforskare, frivillig familjehemsförälder) i syfte att stötta afghanska ungdomar som fått avslag med hänvisning till att de kan leva i en annan del av landet, samt de som inte längre är muslimer. 

Ur Lifos Temarapport Afghanistan, Kristna och Apostater 2017-12-21

https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40679

Kapitel 10 om risker med att leva som apostat i Afghanistan.

”…så är det inte främst akten att bli kristnad som är det problematiska utan istället är det att personen tar avstånd från och lämnar islam. Det är också själva handlingen att lämna islam som utgör ett hadd-brott enligt den islamiska rätten, vilket innebär att även en person som lämnar islam för ateism gör sig skyldig till detta brott.” (sid 24)

”Personer som konverterat från islam, ateister eller sekulära måste utöva självcensur och kan generellt sett inte öppet uttrycka sina åsikter eller sitt förhållande till islam utan att riskera sanktioner eller våld. De måste också utåt sett upprätthålla en fasad som troende muslim och även uppfylla omgivningens krav på att genomföra vissa religiösa förpliktelser”. (sid 24)

”Kabul av idag är dock en splittrad stad och den stora inflyttningen av människor från provinserna har förändrat den kosmopolitiska atmosfären och gjort att ”byn har kommit till huvudstaden”, med innebörden att byns sätt och värderingar också återfinns i befolkningsgrupper i staden. Det finns idag både sekulära strömningar samt mycket radikala grupper, och det finns en risk för en utveckling framöver”. (sid 24)

“En före detta PDPA-politiker som Lifos har varit i kontakt med menar att man inte måste delta i fastan och be varje dag. Han menar att de flesta inte skulle angripa en sådan person, undantaget religiösa extremister. För egen del går han endast till moskén vid fredagsbönen för att inte ”förolämpa traditionen” och för att det är en social tillställning där man möter släkt och vänner. En annan afghansk källa menar att religion är ett mycket känsligt ämne i Afghanistan. De dagliga bönestunderna är egentligen obligatoriska, men i praktiken finns det personer som inte efterföljer påbudet. De flesta går dock till moskén vid fredagsbönen.” (sid 25)

“Mot bakgrund av befintligt rättsligt ramverk i Afghanistan, och de fall av apostasi och hädelser som hittills har hanterats inom det afghanska rättsväsendet så står det klart att det finns en risk för en apostat att lagföras i landet i enlighet med Hanafiskolans tolkning av islamisk rätt. I Afghanistan innebär detta en potentiell risk för dödsstraff. De kända fall av apostasi eller blasfemi som sedan 2001 uppmärksammats internationellt visar att den afghanska regeringen då hamnat i ett pressat läge mellan inhemska konservativa krafter som krävt dödsstraff medan internationella samarbetspartners i Väst har krävt att den av konstitutionen stadgade religionsfriheten ska iakttas. Denna rättighet inskränks dock i landet då konstitutionen även stadgar att sharia kan tillämpas, vilket i praktiken innebär att apostasi kan bestraffas med döden” (Lifos avslutande kommentar, sid 25)

“Lifos bedömer dock att det generellt sett främsta hotet mot en verklig eller förmodad apostat, eller en person som på annat sätt anses ha kränkt islam, utgår från familjen, samhället eller väpnade motståndsgrupper i områden där de har kontroll eller starkt inflytande. Det afghanska samhället accepterar generellt sett inte avvikelser från eller kränkningar av islam” (sid 26)

“Det är dock svårt att dra generella slutsatser om vilken typ av reaktion eller bestraffning en enskild individ som misstänks för apostasi eller för att ha kränkt islam eventuellt riskerar. Individuella omständigheter, så som familjebakgrund, hemort, personliga relationer, konflikter samt vilka handlingar personen företagit och vem som har fått kännedom om dessa, kan förväntas vara avgörande”. (sid 26).

LIFOS EXTERN 2018-06-21  

Lifos extern country guidance Afghanistan 2018-06-21 (page 60-63 atheism)

https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=41508

“In Afghanistan, blasphemy is punishable by death or imprisonment of up to 20 years. Individuals who have committed blasphemy have three days to withdraw their behaviours or face the death penalty. Additionally, a 2004 law prohibits writings and published materials, which are considered offensive to Islam or other faiths [Society-based targeting, 2.1]. Some cases of imprisonment sentences on charges of blasphemy were reported [Society-based targeting, 2.2]. There is low societal tolerance in Afghanistan for criticism of Islam, the latter is seen contrary to the religion and can be prosecuted as blasphemy [Society-based targeting, 2.2 and 2.4]. (page 60)

Apostasy is also punishable by death, imprisonment or confiscation of property [Society-based targeting, 2.1]. Apostasy is a serious offence and although it is reportedly rarely prosecuted, this has occurred in past years [Society-based targeting, 2.2]. Children of apostates are still considered Muslims unless they reach adulthood without returning to Islam, in which case they may also be put to death [Society-based targeting, 2.1]. Individuals perceived as apostates face the risk of violent attacks, which may lead to death, without being taken before a court [Society-based targeting, 2.4]. The Taliban see those individuals who preach against them or contravene their interpretations of Islam as ‘apostates’ [Society-based targeting, 2.7].” (page 60)

” Individuals who hold views that can be perceived as having fallen away from Islam, such as converts, atheists and secularists, cannot express their views or relationship to Islam openly, at the risk of sanctions or violence, including by their family. Such individuals must also appear outwardly Muslim and fulfil the behavioural religious and cultural expectations of their local environment, without this being a reflection of their inner conviction [Society-based targeting, 2.4]. “ (page 60)

 “The acts to which individuals under this profile could be exposed are of such severe nature that they would amount to persecution (e.g. death penalty, killing, violent attacks). When considering such applications, the case officer should take into account that it cannot reasonably be expected that an applicant will abstain from his or her religious practices. Similarly, the applicant cannot be expected to appear Muslim when they have non-theistic or atheist views. In the case of those considered apostates or blasphemers, in general, well-founded fear of persecution would be substantiated.” (page 60)

Exempel dom i MD om apostasi (UM 7208-16 Malmö)

”Av landinformationen framgår bl.a. följande om situationen för ateister i Afghanistan. Islam är centralt för den afghanska staten och de afghanska medborgarna. 99% procent av befolkningen är muslimer. Grundlagen ger utrymme för utövande av andra religioner, men stadgar även att sharia ska fylla ut lagstiftningen (bl.a. strafflagen) där andra bestämmelser saknas. Sharialagen stadgar dödsstraff för apostasi (konversion från islam till annan religion, migrationsdomstolens anmärkning) och blasfemi.” (sid 6)

” Den tillgängliga landinformationen är tydlig i fråga om det afghanska samhällets syn på

kritik mot islam och på den som förnekar guds, profeten Mohammeds och Koranens betydelse. Informationen om de konkreta riskerna för den som uttrycker ateistiska åsikter är inte lika tydlig, vilket förefaller ha ·sin förklaring i att det inte är ett alternativ för en majoritet av befolkningen att framföra sådana åsikter offentligt. Det framstår även som att det skulle vara mycket svårt, eller omöjligt, för en övertygad ateist att integrera sig i samhället i hitta ett arbete och en bostad, gifta sig, bilda familj och skaffa meningsfränder och vänner. Mot bakgrund av detta anser migrationsdomstolen att även det objektiva rekvisitet är uppfyllt. Omid Ahmadi har därför gjort sannolikt att han har en välgrundad fruktan för förföljelse på

grund av sin religiösa uppfattning.  

Det framgår av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande (SR 59/2016) angående säkerhetssituationen i Afghanistan att verket inte anser att det finns något myndighetsskydd att tillgå i Afghanistan. Eftersom Omid Ahmadis skyddsbehov prövas mot hela Afghanistan finns det inte heller något internt flyktalternativ.” (sid 7-8)

Mål där ateism/apostasi godkänts som skyddskäl.

UM 7029-17 Malmö. 

UM 5416-15 Malmö

UM 7208-16 Malmö

UM - 570-16 Luleå

UM 2978-16 Luleå

UM 4693-17 Stockholm

UM 3562-16 Stockholm

UM 6108-16 Stockholm

UM 7994-16 Göteborg

Utdragen gjorda av Lisa Carlgren.