 |
| Riksdagsseminarium 15.5.2019. Fr.v. Sofia Rönnow Pessah, Rådgivningsbyrån, Tilda Pontén, Civil Rights Defenders, Tomas Fridh, Svenska Advokatsamfundet, Rebecca Thorburn Setern, Uppsala universitet, samt moderatorn Anna Lindblad, Rådgivningsbyrån. |
”Resultaten från utredningen borde varit klara igår”. Så sade Sofia Rönnow Pessah, en av dem som granskat hur Migrationsverket använt de medicinska åldersbedömningarna. Hon syftade på den utredning som regeringen beslöt i januariöverenskommelsen med Liberalerna och Centerpartiet. Såvitt känt är utredningen ännu inte tillsatt. En vanlig tid för utredningar är två år. Det är alltså en skandal som utreds i efterhand.
De senaste åren har hundratusentals människor i Sverige insett hur rättsosäkert Migrationsverket arbetar. Nu är det uppenbart även för allmänheten – och för de politiker som inte stänger ögon och öron. Till och med regeringen har varit tvungen att agera i tre fall: konvertiter/ateister, barns rättssäkerhet och åldersbedömningar.
I regleringsbrevet för budgeten 2019 åläggs Migrationsverket att redovisa hur myndigheten säkerställer dels att barns egna asylskäl utreds, dels hur rättslig kvalitet säkerställs när religiös uppfattning åberopas. Dessutom ska regeringen tillsätta en utredning om de medicinska åldersbedömningarna.
De medicinska åldersbedömningarna har använts för att skriva upp asylsökande barn i ålder så att man har kunnat fatta beslut om avslag utan att behöva ta hänsyn till ordnat mottagande i ”hemlandet” (där många aldrig varit). I normalfallet hade detta missgynnat barnet som hade gått miste om ett uppehållstillstånd. I den situation som nu råder har ett antal felaktigt åldersuppskrivna minderåriga i stället kunnat få tillfälligt uppehållstånd för studier enligt nya gymnasielagen. I avslagen för de minderåriga brukar Migrationsverket nämligen regelmässigt underlåta att skriva in de viktiga orden ”fördröjd verkställighet”, vilket gjort att de inte omfattas av den första gymnasielagen.
Allt detta sker med regeringens goda minne. Någon avsättning av generaldirektören, som när det gällde Försäkringskassan, är inte aktuellt.
***
Två riksdagsledamöter, läkaren Barbro Westerholm (L) och Rasmus Ling (MP), bjöd in till ett riksdagsseminarium om medicinska åldersbedömningarna av asylsökande, i samarbete med Civil Rights Defenders (CRD), Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Barnrättsscentrum vid Stockholms universitet och Sveriges Advokatsamfund den 15 maj 2019. Samtalet modererades av Anna Lindblad, chefsjurist på Rådgivningsbyrån. Riksdagsseminarier är sällan välbesökta, men denna gång fick extra stolar bäras in.
Barbro Westerholm deltog i formuleringen av skrivelsen från Statens medicinetiska råd (SMER) i december 2018. Här kritiserades användningen av medicinska åldersbedömningar, och kompetensen hos de undersökande läkarna ifrågasattes. Man bedömde läget som akut och begärde att en utredning med oberoende forskare skulle tillsättas utan dröjsmål. Ansvariga myndigheter måste klargöra osäkerheten och hellre fria en fälla.
***
Juristerna Tilda Pontén, CRD, och Sofia Rönnow Pessah, Rådgivningsbyrån, har samlat in utredningar som lett till åldersuppskrivning. Två debattartiklar publicerades i Svenska Dagbladet. Ett ärende har valts ut, och utifrån detta fall har Riksmedicinalverket (RMV), Migrationsverket (MigV) och migrationsdomstolarna anmälts till Justitiekanslern (JK).
Ärendet är ett standardärende där det också är tydligt att second opinion inte beaktats. JK kan inte ändra beslutet men kan dels utfärda kritik, dels döma ut ett skadestånd. Processen bör ge konsekvenser, dvs. att man drar lärdomar för framtiden. Underårighet är i sig inte ett asylskäl men ska finnas med då skyddsbehovet bedöms. Det finns domstolspraxis som erkänner barn med avsaknad av lokalkännedom och nätverk.
Generella problem med RMV, MigV och domstolarna har identifierats. RMV har inte säkerställt att tillämpad metod uppfyller kraven på vetenskaplighet, beprövad erfarenhet, rättssäkerhet, etik och att de särskilda rättigheter som barn har enligt internationella konventionsåtaganden säkerställs. Ett särskilt observandum är den osäkra felmarginalen. RMV har heller inte säkerställt att de läkare som utfört bedömningarna har tillräcklig kompetens och inte redogjort för resultaten på ett tillgängligt, tydligt och transparent sätt för rättstillämparen.
Generella brister i Migrationsverkets och domstolarnas bedömningar av ålder och underårighet är att utlåtandet om ålder från Rättsmedicinalverket tillmäts ett för högt bevisvärde, att andrahandsutlåtande om ålder från privata experter tillmäts ett för lågt bevisvärde och att bevisningen till stöd för underårighet tillmäts ett för lågt värde vid en sammantagen bedömning.
EU har gjort en lista över de krav man bör ställa på en rättssäker åldersbedömning. I arbetet bidrog Anders Schmeling, forskaren som tagit fram metoden med magnetröntgen av knäled och som starkt kritiserat hur den används i Sverige. Hos oss har personer protesterat som inte är emot medicinsk åldersbedömning i sig men som anser den ska vara rättssäker och relvant: Statens medicinetiska råd (SMER), experter på statistik, rättsläkare på RMV (som gått så långt att de sagt upp sig).
Enligt Socialstyrelsens ursprungliga rapport, grundat på felaktig tolkning av statistik, skulle knäleden mogna först vid 22-24 års ålder. Det visar sig att detta snarast sker vid 17,5-19 års ålder. Vi vet inte hur många barn som riskerar att bli bedömda som vuxna med denna metod – kanske så mycket som 30 procent.
Under en period fanns möjligheten att få second opinion från de tyska experterna. De fann det inte meningsfullt att fortsätta då det var uppenbart att ett systemfel förelåg i bedömningen av bilderna.
Kritiken i rapporten handlar dels om metoden som togs fram av RMV och dels om hur resultaten implementerades och användes på Migrationsverket. Juridiska bedömningar blir svårt.
Migrationsverket och domstolarna ska värdera den information de får, se vad som väger för respektive mot uppgifterna från den sökande. Asyl för minderåriga ska vara tillgängligt även i praktiken, och det är staten som ska garantera rättssäkerheten. Kritiken beträffande åldersbedömningarna märks inte av hos vare sig Migrationsverket eller domstolarna. Man följer inte de rättsliga ställningstagandena och man tar ej hänsyn till personliga förutsättningar.
***
Rebecca Thorburn Stern, docent och universitetslektor i folkrätt vid Uppsala universitet och tidigare gästforskare på Barnrättscentrum, var nästa talare.
Det blev panik under flyktingvågen 2015. Med den tillfälliga lagen sattes statens intressen först och individens rättigheter föll bort.
JK-anmälan är gedigen och tung, och den visar på uppenbara brister i rättssäkerheten. Den har stora konsekvenser för ungdomarna och även rent generellt. Migrationsverket fortsätter att använda metoden som är till nackdel för den sökande. Rättssäkerheten har hamnat i skymundan, man bortser från lagstadgade rättigheter. Barnrättsperspektivet är en del av mänskliga rättigheter, och tillämpning av direktivet ska utgå från barnets intressen.
Grunden i åldersbedömning är skriftlig bevisning, dvs. id-handlingar som ska bedömas ordentligt. Den muntliga bevisningen är ett komplement. Kompetensen hos handläggarna kan ifrågasättas.
En del av problemet är bristen på kommunikation mellan medicinare och jurister. När en medicinare säger ”80 procents sannolikhet” betyder det att det inte gäller 20 av 100 individer. Juristen tolkar det som ”till 80 procent bevisat”. RMV måste kommunicera gråzoner och marginaler på ett bättre sätt.
Myndigheter har ett utredningsansvar. Vad som är ”lagom” utredning diskuteras i domstolarna. Det är upp till bedömaren när berättelsen uppfattas som trovärdig. Frågetecken som finns kvar ska ställas i relation till vad sökande kan prestera. För barn gäller lägre krav på trovärdighet.
***
Tomas Fridh, advokat på Fridh Advokatbyrå i Göteborg, kände igen det som tidigare sagts. När de medicinska åldersbedömningarna började komma 2017 kände man inte igen bedömningarna. Tyska läkare såg helt andra resultat – det visade sig finnas stor osäkerhet i själva hantverket, bedömningen av bilderna. RMV skickade bilderna till barnröntgenläkare som gjorde samma bedömning som de tyska läkarna.
Det är en rättsskandal hur ett fungerande rättssystem hanterar osäkerhet. Det finns en brist på ödmjukhet. Migrationsrätt innebär, till skillnad från annan rättsbedömning, en delad bevisning mellan den asylsökande och Migrationsverket. Staten har skyldighet att inte utvisa till förföljelse och har därför ett mycket stort ansvar att utreda.
Internationell praxis är att se om den asylsökande gjort vad den rimligen kan göra och förklarat varför den inte kan göra mer. Därefter är det statens ansvar. I Sverige hänvisar Migrationsverket och domstolarna helat tiden till den sökandes bevisbörda, vilket är felaktigt.
Tvivelsmålets fördel kan användas bara då all rimlig bevisning finns och bedöms som fullt trovärdig.
Det är sällan vi ser att domstolarna gör en välbalanserad bedömning. Man följer inte barnkonventionen. I stället får barn som kommer från krigsdrabbade områden en extra hög bevisbörda. Enligt internationella riktlinjer utgör låg ålder en särskild utsatthet.
Ribban för att ändra ålder bör sättas mycket högt. I Sverige har ingen gjort en seriös bedömning av åldersbedömning i enskilda fall. I Schweiz och Frankrike talar man om tre års osäkerhet då det gäller åldersbedömningar. I Schweiz ska man gå på djupet i själva utredningen, förutom medicinsk åldersbedömning. I Frankrike ska man tala med socialarbetare och andra, och om diskrepans föreligger mellan socialarbetarnas bedömning och den medicinska bedömningen ska underårighet gälla. Även i Sverige skulle sådana alternativ behövas.
Vi behöver ett nytt ställningstagande från överdomstolen.
***
Vilka förväntningar har deltagarna på den kommande utredningen?
Rebecka: Att man tittar på hur barnperspektivet tagits till vara i utredningarna, hur barnets bästa tillgodosetts och om diskriminering förekommit. Konkreta förslag till åtgärder behövs.
Tomas: Det är viktigt att veta att det är vetenskap för att jag ska ha förtroende för metoden. Man måste vara öppen om osäkerheten. Andra vetenskaper än medicinska bör tas in i åldersbedömningar, t.ex. kunskap om hur man förhör ungdomar, vad man kan förvänta sig att en tonåring vet om sitt liv.
Tilda: Utredningen måste omfatta inte bara RMV utan också Migrationsverkets och domstolarnas agerande i åldersbedömningarna. Principer och kriterier har inte diskuterats i domstolarna. Vad är regeringens inställning till ärenden där åldersuppskrivning skett på grundval av medicinska åldersbedömningar?
Sofia: Resultaten från utredningen borde vara klara igår. Prioritera den här utredningen, lägg kraft på den! Metoden används fortfarande.
***
LÄS OCKSÅ
Fler bör granskas för åldersbedömningarna SvD 6.5.2019
Staten JK-anmäls för brister i åldersbedömningarna SvD 6.5.2019
Åldersbedömningar Länksamling
Om åldersbedömningar av asylsökande ungdomar En sammanfattning grunderna för kritiken.
***
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar