Svar från Hans Eklind (kd)

Korgen med flera upprop, brev, artiklar, konvertitutredningen mm. som lämnades över till Morgan Johansson i samband med interpellationsdebatten.

Läs det öppna brevet till riksdagsledamöterna Hans Eklind (kd) och Kadir Kasirga (s).

Här kommer svaret från Hans Eklind. Något svar har ännu inte kommit från Kadit Kasirga.

Uppdatering: Pressmeddelande från Hans Eklind angående klockringningen. 

Ingrid,

Tack för ditt engagemang och dina frågor.

Fråga: Inte med ett ord berörde du kyrkans ställningstagande i flyktingfrågan. Kyrkan har gjort – och fortsätter att göra – stora insatser för flyktingar, även för dem som du i din roll som politiker inte vill ska finnas här. Varje tisdag kommer kyrkklockor att ljuda ”fara, fara!” Tycker du det är bra? Ja/nej? Om nej: motivering?

Svar: Du har tyvärr uppfattat mig fel. När jag tydligt talade om att civilsamhällets insatser var avgörande för att vi trots allt klarade detta som vi gjorde i Sverige så var det så självklart för mig att kyrkan räknas in där även om jag inte nämnde den specifikt. Jag började som politiker i september förra året (ja, jag tjuvstartade med att bedriva valrörelse på min semester), fram till dess var jag en del av civilsamhället (även yrkesmässigt). Varje församling får ta beslut om att ringa i kyrkklockorna, har de reflekterat över detta och kommit fram till att det är rätt sätt att agera så har jag ingen annan åsikt. Jag skulle själv som församlingsherde ha låtit min församlings klockor ringa utifrån de brister som finns avseende religiösa skäl (se svar nästa fråga).

Fråga: Du har egna erfarenheter av hur Migrationsverket bedömer asylsökande där din professionalitet väger noll i jämförelse med en oerfaren handläggare. Vi vet idag mycket om rättsosäkerheten i asylbedömningarna. Du som riksdagspolitiker har ett ansvar för hur mycket rättsosäkerhet som accepteras av regeringen. Historien med Försäkringskassan visar att det går att avsätta generaldirektörer som tolkar sitt uppdrag alltför strikt. Anser du att rättssäkerheten i asylbedömningarna är tillräckligt god? Ja/nej? Om ja: motivering?

Svar: Jag har sedan jag kommit in i riksdagen arbetat för att en oberoende utredning tittar på Migrationsverkets handläggning. Jag har mest insyn i ärenden som tar upp religiösa skäl (konvertiter, apostater och ateister) och tyvärr ser jag brister i den hanteringen. Som den är utformad idag finns risken för felbedömningar.

Fråga: Under de 3-4 år som ungdomarna varit i Sverige har de har tagit åt sig svenska värderingar. Flera har blivit kristna eller ateister. Från Sverige påverkar de sina familjer i en riktning vi tycker är bra, t.ex. mot hederskulturen. Gynnar det integrationen i Sverige att dessa väl integrerade ungdomar tvångsutvisas ut ur Sverige? Ja/nej? Om ja: förklara hur!

Svar: Det gynnar integrationen så till vida att vi respekterar asylrättens intentioner - den som har skyddsskäl ska få stanna, den som inte har skyddsskäl har inte den rätten. Om du får stanna eller ej ska inte vara avhängigt om du kom till Sverige den 24 eller 25 november 2015, om det varit långa handläggningstider eller inte. Asylrätten ska avgöra, finns det skyddsskäl eller inte? Om vi inte följer de riktlinjerna riskerar legitimitet för våra lagar och regler att minska och det verkar inte positivt på integrationen i stort. Sedan förstår jag att enskilda individer inte påverkar integrationen negativt men som folkvald så måste jag också ta hänsyn till den större bilden.

Fråga: Du talade också om parallellsamhällena som har byggts upp. Har du inte förstått att ungdomarna tycker att gatorna är Sverige är säkrare än gatorna i Kabul? De blir helt enkelt kvar – det kommer ta många år innan gränspolisen har hunnit tvångsutvisa dem. Tror du att skuggsamhället minskar av att 9 000 ungdomar får avslag? Ja/nej? Om ja: förklara hur!

Svar: De som olovligt är kvar i landet förvisas ju till ett utanförskap. De är på många sätt i en utsatt situation där de riskerar att bli utnyttjade. Jag tror definitivt att skuggsamhället minskar om vi reducerar antalet som är här olovligt.

Fråga: De 6 500 som fått uppehållstillstånd för studier är nu i färd med sina studier. Många kommer snart att vara självförsörjande med jobb och CSN-lån, på samma sätt som svenska ungdomar. Tyvärr är kraven hårda samtidigt som många kommit efter i sina studier under den pressande väntan. Ett antal av dessa ungdomar kommer därför att sälla sig till de 9 000 papperslösa. Tycker du gymnasielagen är väl utformad? Ja/nej? Om ja: motivera!

Svar: Nej. Min huvudinvändning är att det är en särlagstiftning. Det är problematiskt att försvara varför just dessa 9 000 har mer rätt än någon annan att stanna här om vederbörande inte bedöms behöva skydd. Inte minst tydligt blir det när man låter handläggningstiden avgöra vem som får stanna och vem som måste lämna landet - det är inte rättssäkerhet. Så klart finns det enskilda som kommer att klara skolan och få ett jobb, men för den som inte har de förutsättningarna är det ett illa utformat förslag som i värsta fall endast ger falska förhoppningar till en redan utsatt grupp. Sedan finns det många remissinstanser som påpekar att det är en krångligt och dåligt utformad lag som inte tar sig an frågan från grunden och ur ett helhetsperspektiv.

En fråga till: Tänker du rösta för förlängning av den tillfälliga lagen? Om den inte förlängs finns chansen inte bara för ensamkommande ungdomar att söka på nytt, utan också apatiska barn, hjärtsjuka, 106-åringar. Jag hoppas att du har läst Migrationsverkets synpunkter på lagförslaget. 

Svar: Jag vill invänta tills jag sett den slutgiltiga utformningen.

Media äger rätt att återge denna text med angivande av källa. 

Pressmeddelandet