fredag 29 november 2019

Krister Törneke: ​Kristne Mahdi hölls i förvar längre tid än tillåtet

Förvaret. Ill Reza Rajabi. 
Vi träffade Mahdi första gången i början av oktober på Migrationsverkets förvar i Märsta. Då berättade han att han varit inlåst sedan september året innan, alltså mer än ett år. Mahdi har flera gånger nekats inresa i Afghanistan och har därför inte kunnat utvisas.

Mahdi är en av många ensamkommande ungdomar som sökt asyl i Sverige men fått avslag för att han inte ansetts ha något skyddsbehov. Han bodde utanför Oskarshamn, där han fick många vänner och kom i kontakt med en kristen församling. Han hade intresserat sig för kristen tro redan under tiden i Iran, och nu fick han möjlighet att döpas och gå med i en församling.
När han berättade att han är kristen och att det innebär ett hot mot honom om han skulle tvingas resa till Afghanistan blev han inte trodd av Migrationsverket eller domstolen, och utvisningsbeslutet låg fast. I september 2018 togs Mahdi i förvar, eftersom Gränspolisen ansåg att han försökt hålla sig undan.
Frihetsberövande är en allvarlig inskränkning i människors rättigheter. Enligt utlänningslagen får därför en utlänning inte hållas i förvar inför utvisning längre tid än två månader om det inte finns ”synnerliga skäl”, ett begrepp som enligt de flesta jurister betyder ”nästan aldrig”. Och även om det finns ”synnerliga skäl” får den sammanlagda förvarstiden inte vara längre än 12 månader.
Trots det förlänger gränspolisen förvarstiderna slentrianmässigt med två månader i taget när de inte lyckats genomföra en utvisning under de första två månaderna. Ett vanligt skäl till att en utvisning till Afghanistan inte kan genomföras är att myndigheterna där inte beviljar inresetillstånd. 
I början av september, då Mahdi hade suttit i förvar i nästan ett år, fick han veta att han skulle utvisas, och polisen förde honom med handfängsel till Köpenhamn för att därifrån flyga till Kabul. Men utvisningen blev avbruten och han fördes tillbaka till Sverige, där polisen omedelbart fattade ett nytt beslut att hålla honom inlåst. Då återstod bara en vecka av den maximala förvarstiden på ett år. Gränspolisen hävdade att den tidigare förvarstiden inte skulle räknas, eftersom han varit utanför landet, och att de därför hade rätt att börja räkna förvarstiden från början. Det visar sig finnas ett så kallat ”Cirkulärmeddelande” från polisens nationella operativa enhet, Noa, daterat 2018-06-29, som anger att förvarstiderna ska räknas precis så.
Att utvisningen var hävd var känt redan innan avfärden till Köpenhamn, enligt vad Mahdis advokat skrev i överklagan av förvarsbeslutet. Polisen hade därför inte någon anledning att föra honom ut ur landet. Det väcker misstanken att det inte handlade om ett egentligt utvisningsförsök utan snarare ett sätt att kringgå bestämmelsen om förvarstid.
Mahdi fördes några dagar senare till förvaret i Märsta, varpå ett nytt utvisningsförsök gjordes, denna gång från Arlanda. Än en gång avbröts utvisningen och Mahdi hölls kvar i Märsta.
Den 22 oktober avgjordes ett mål i migrationsöverdomstolen som rörde en annan person. Domstolen slog fast att förvarstiden inte får förlängas utöver tolv månader, även om personen förts ut ur landet. Gränspolisens sätt att räkna enligt cirkulärmeddelandet är med andra ord olagligt. 
Dagen efter att domen förkunnades släpptes Mahdi fri. Vi träffades samma kväll där han satt i receptionen till förvaret och väntade på en god vän, som han skulle få sova hos tills han kunde resa tillbaka till sin svenska familj och sina vänner utanför Oskarshamn. Han var lättad och omskakad, kände sig nästan yr av att kunna röra sig fritt. Han hade suttit inlåst i över tretton månader utan att ha begått något brott. Istället är han ett brottsoffer med svenska staten som gärningsman.
Efter ytterligare en dryg vecka träffas vi igen hemma hos den familj utanför Oskarshamn där han nu är tillbaka. Han är glad över att vara på fri fot men också orolig för framtiden. Utvisningsbeslutet ligger fast, och han måste infinna sig tre gånger i veckan hos polisen i Oskarshamn. 
Mahdi är inte ensam om att ha fått en rättsosäker asylprocess och en behandling av myndigheterna som till och med strider mot den nya strängare asyllagstiftning som Sverige införde 2016.
Läs mer:


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar