måndag 7 december 2020

Remissvar gällande SOU 2020:54 En långsiktigt hållbar migrationspolitik

Detta remissvar har inlämnats till Justitiedepartementet 7.12.2020, gemensamt från Stoppa utvisningarna till Afghanistan! och Stöttepelaren. 

Till Justitiedepartementet

Remissvar gällande SOU 2020:54

En långsiktigt hållbar migrationspolitik

från nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! och Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar

 

1. Sammanfattning

Med fem års erfarenhet från Sveriges flyktingpolitik lämnar vi följande remissvar, ur civilsamhällets perspektiv.

Vi har, sedan november 2015, sett hur statens beslutande organ och myndigheter systematiskt motarbetat civilsamhällets samlade kraft. Vi har konfronterats med, försökt lindra och själva blivit indragna i allt det lidande som orsakats av den rättsosäkerhet som rått sedan 2015, och vi kräver att den kommande lagen ska leva upp till kraven att vara rättssäker, human och effektiv. Tyvärr ser vi i lagförslaget många punkter som motsäger detta.

Migrationskommittén anger i betänkandets avsnitt 14 att rättssäkerheten i det nuvarande systemet för hantering av asylärenden är god. Vår erfarenhet, vilken bekräftas av utlåtanden och flerfaldiga exempel från andra organisationer, jurister m.fl., är att rättssäkerheten har stora brister. Bland annat innebär de aktuella lagarnas otydliga formuleringar, utan vägledning från lagstiftarna, att tolkningar överlåts till den rättstillämpande instansen, i det här fallet Migrationsverket. Migrationsverket har fått möjlighet att genom glidningar i tolkningarna utforma en praxis som synes betydligt hårdare än den som regeringen presenterat.

Någon utvärdering av den tillfälliga begränsningslagen finns inte. Konsekvensanalyserna i förslaget till ny lag har stora brister. Vi ser det som mycket anmärkningsvärt att regeringen lägger fram en proposition om ny lag utan att utvärdera de förändringar som den tillfälliga lagen innebar och som till stor del nu föreslås permanentas.

Våra viktigaste krav på den nya lagen:

-          Lagen och dess förarbeten måste göra klart hur lagen ska tolkas

-          Vägledning från lagstiftarna måste ges då det gäller avvägningar mellan olika intressen, såsom intresset av reglerad invand­ring, den enskildes rätt till rättssäker bedömning, intresset av familjeliv och privatliv samt intresset av barnets bästa.

-          Permanenta uppehållstillstånd ska vara huvudregel

-          Asylskälet särskilt ömmande omständigheter ska återinföras med samma innebörd som i utlänningslagen från 1 juli 2014

-          Asylskälet övrigt skyddsbehövande ska återinföras

-          Barnkonventionens intentioner ska gälla för alla barn

-          Familjeåterförening skall underlättas med målet att familjer hålls ihop.

För att rättsprocessen ska bli rättssäker kräver vi dessutom att

-       Migrationsöverdomstolen tar upp och prövar många flera fall för att skapa prejudikat i tveksamma frågor och ge underlag för underdomstolarnas bedömningar.

-    En oberoende granskning görs av migrationsdomstolarnas arbetssätt och praxis.

-   Regeringen tillser att Migrationsverket ändrar sina procedurer och utbildar sina handläggare så att utredningarna blir rättssäkra och besluten förutsägbara.

Lagförslaget förutsätter att civilsamhället tar ett stort ansvar för integration med mera. Eftersom civilsamhället drivs av en vilja att göra gott för andra människor kommer det troligen att ta detta ansvar – men motvilligt. De negativa erfarenheter vi fått sedan 2015 gör att vi kommer att ställa större krav på statsmakten, både på en rättssäker hantering av de asylsökande, och på ekonomisk ersättning.   

2. Den nya lagen måste vara mer rättssäker än den tillfälliga lagen


Lagen ska vara tydlig

De lagar inom migrationsrätten som instiftats sedan 2016 (den tillfälliga begränsningslagen, de två gymnasielagarna och förlängningen av den tillfälliga lagen) är problematiska då de är otydliga och lämnar fältet fritt för tolkning och glidningar av den rättstillämpande myndigheten.

Den tillfälliga begränsningslagen kritiserades hårt, även av domstolar och av lagrådet. Analyser av bakgrund och konsekvenser saknades. Lagtexten innehöll oklarheter och oprecisa begrepp. Ett stort utrymme lämnades för olika tolkningar och skönsmässiga bedömningar, och oförutsägbarheten kan medföra bristande rättssäkerhet. Man efterlyste därför vägledning från lagstiftaren. Även de två gymnasielagarna har bedömts som undermåliga av lagrådet och lett till en rad oklarheter vad gäller tillämpningen.

Inför förlängningen av den tillfälliga lagen 2019 anförde Migrationsverket i sitt remissvar[1] att den tillfälliga lagen hade medfört att komplexiteten i prövningen ökat och att vid en förlängning av den tillfälliga lagen skulle komplexiteten öka ytterligare. Delar av lagen är svåröverskådliga och oförutsägbara.

Sammanlagt har det nuvarande lappverket av otydliga lagar lett till en bristande rättssäkerhet. Dessa misstag får inte upprepas. Lagens intentioner och tillämpning måste framgå klart. Vi kräver att lagstiftarna ger tydlig vägledning vad gäller avvägningar mellan olika intressen, såsom intresset av reglerad invand­ring, den enskildes rätt till rättssäker bedömning, intresset av familjeliv och privatliv samt intresset av barnets bästa. Dessutom måste migrationsöverdomstolen ta upp och pröva många flera fall för att skapa prejudikat i tveksamma frågor och ge underlag för underdomstolarnas bedömningar.

Utvärdering av den tillfälliga lagen

Det nya lagförslaget bygger på den tillfälliga begränsningslagen. Den antogs 2016 trots stark kritik från en mängd remissinstanser, bland annat Lagrådet.[2] När den tillfälliga lagen förlängdes sommaren 2019 presenterades ingen utvärdering. I det aktuella betänkande om förslaget till ny lag sägs uttryckligen att ”Någon officiell utvärdering av den tillfälliga lagens konsekvenser saknas” (sid 426).

Andra instanser har utvärderat den tillfälliga lagen och visar på allvarliga brister:

Migrationspolitiska s-föreningen 2018[3] konstaterar att hanteringen av den tillfälliga lagen följer ett mönster i migrationspolitiken där ”beredningskravet åsidosätts, Lagrådet nonchaleras och beslut fattas utan utredningsunderlag”. När det gäller de s.k. säkerhetsventilerna spretar de och är oklart formulerade. Den tillfälliga lagen har vare sig medfört färre asylsökande till Sverige eller medfört att andra EU-länder tagit emot fler flyktingar. I stället har den gett legitimitet till länder som helst vill stänga sina gränser helt för flyktingar. 

Röda Korset 2018[4] konstaterar att de tillfälliga uppehållstillstånden leder till en ökad psykisk ohälsa. Begränsningarna i rätten till familjeåterförening innebär att föräldrar och barn ofta separeras under lång tid. De striktare bostads- och försörjningskraven är många gånger omöjliga att uppfylla. Kraven riskerar att drabba kvinnor i högre utsträckning än män då kvinnor statistiskt sätt har en lägre sysselsättningsgrad än männen och en längre etableringstid på arbetsmarknaden.

60 forskare 2019[5] gav många exempel på konsekvenserna av den tillfälliga lagen i sitt remissvar gällande förlängning av den tillfälliga lagen.

Vi ser det som mycket anmärkningsvärt att regeringen lägger fram en proposition om ny lag utan att utvärdera de förändringar som den tillfälliga lagen innebar och som till stor del nu föreslås permanentas.

Konsekvensanalys av förslaget till ny lag

I utredningsdirektiven för det nya lagförslaget ingick att det skulle göras en konsekvensanalys. Utgångspunkten för migrationskommitténs uppdrag var att migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv. Direktiven för konsekvensanalysen utgick dock inte från dessa utgångspunkter utan specificerade i stället att man skulle

- beskriva och om möjligt kvantifiera förslagets samhällsekonomiska effekter och vid behov ge förslag till finansiering av ökade offentligfinansierade kostnader

- bedöma förslagets effekter på antalet personer som söker och beviljas uppehållstillstånd

- ange eventuella konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män

- redogöra för eventuella konsekvenser för barn ur ett barnrättsperspektiv i enlighet med barnkonventionen.

Den publicerade konsekvensanalysen innehåller främst ekonomiska och kvantitativa bedömningar och beräkningar utifrån de två första punkterna ovan. Någon samlad analys av förslagets humana kvaliteter ges ej, men under olika rubriker konstateras ett antal områden där det nya lagförslaget bedöms ge effekter som är negativa jämfört med en återgång till utlänningslagen men i vissa avseenden mer positiva än med den tillfälliga lagen. Detta gäller de nyanländas hälsa, deras integration i samhället, jämställdheten mellan könen och barnrättsperspektivet.

Vi ser det som mycket anmärkningsvärt att en utredning med direktivet att skapa en human migrationspolitik lägger fram ett förslag som enligt den egna analysen försämrar livskvaliteten för de asylsökande och nyanlända i jämförelse med den långsiktiga lag som ska ersättas. Vad gäller utgångspunkten ”rättssäker” behandlas den inte i konsekvensanalysen. Det förefaller därmed som om förslaget inte beaktat målen att den nya migrationspolitiken ska vara human och rättssäker, utan enbart sett till dess effektivitet mätt i ekonomiska och andra kvantitativt mätbara effekter.

Förväntan på civilsamhället

Kommittén anger att det kan bli ”en ökad efterfrågan för stödinsatser från civilsamhället för nyanlända som har tidsbegränsade uppehållstillstånd och som vill uppnå kraven för permanent uppehållstillstånd”. Som representanter för det civilsamhälle som burit en mycket tung börda sedan den tillfälliga lagen infördes ser vi det som mycket anmärkningsvärt att ansvaret för att åstadkomma lagens humana aspekter läggs på volontärorganisationer och privatpersoner. Civilsamhällets organisationer har sedan november 2015 sett hur statens beslutande organ och myndigheter systematiskt motarbetat civilsamhällets samlade kraft. Vid en mängd tillfällen har vi påpekat för regering och riksdag att den tillfälliga lagen och andra delar av regelverket kring hanteringen av de asylsökande har lagt en orimlig börda på civilsamhället, med negativa följder för många medborgares livskvalitet, hälsa och ekonomi.[6]

Eftersom civilsamhället drivs av en vilja att göra gott för andra människor kommer det troligen att även i framtiden att finnas människor som vill arbeta för att asylsökande och nyanlända får ett humant mottagande och det stöd de behöver. De negativa erfarenheter vi fått sedan 2015 gör dock att vi kommer att uppfatta det som en tung nödvändighet, och vi kommer att ställa större krav på statsmakten, både på en rättssäker hantering av de asylsökande och på ekonomisk ersättning.    

3. Rättssäkerheten i asylhanteringssystemet

Migrationskommittén anger i betänkandets avsnitt 14 att rättssäkerheten i det nuvarande systemet för hantering av asylärenden är god. De aktuella lagarnas otydliga formuleringar har dock, som vi påpekat ovan, inneburit mycket stor rättsosäkerhet. För att systemet ska vara rättssäkert krävs dessutom att tillämpningen hos domstolar och myndigheter är tydlig och konsekvent.

Kommittén hänvisar till rätten till offentligt biträde, möjligheten till muntlig förhandling och möjligheten att överklaga samt till processens utformning som en tvåpartsprocess. Forskning och erfarenheter visar dock att ingen av dessa saker fungerar på ett sätt som utgör någon garant för rättssäkerhet. Framför allt när det gäller de ensamkommande ungdomarna som kom 2015 finns åtskilliga bevis för brister i rättssäkerheten, inte bara när det gäller de uppmärksammade medicinska åldersbedömningarna.

Rätten till offentligt biträde

Förordandet av och kraven på offentliga biträden har blivit föremål för stark kritik och är enligt vår uppfattning av avgörande betydelse för rättssäkerheten. Vi välkomnar därför betänkandets förslag om att tillsätta en utredning som ser över dessa frågor. 

Rättssäkerheten i Migrationsverkets asylutredningar

Migrationsverkets handläggning av asylärenden sedan 2015 har varit långsam och oförutsägbar och uppvisat en rad exempel på slarvigt genomförda utredningar, felaktig tolkning och schablonartade beslut. Att åtgärda detta ligger inte inom ramen för det aktuella lagförslaget, men vi vill ändå påvisa att noggranna asylutredningar är en förutsättning för en rättssäker asylprocess. Regeringen måste därför tillse att Migrationsverket ändrar sina procedurer och utbildar sina handläggare så att utredningarna blir rättssäker och besluten förutsägbara.       

Överklagan och muntlig förhandling


Rätten att överklaga till migrationsdomstol garanterar inte rättssäkerheten eftersom de flesta mål avgörs med endast skriftlig bevisning utan att den klagande får presentera sin sak muntligt. Även när förhandlingen är muntlig får den svarande ofta inte komma till tals med egna ord.[7] För att asylprocessen ska bli rättssäker krävs att domstolarna åläggs att göra självständiga bedömningar där den klagande får möjlighet att presentera sitt ärende.
 

Överklagan till migrationsöverdomstol resulterar i mycket få fall i tillstånd till ny prövning.  För att ge underlag för underdomstolarnas bedömningar och skapa prejudikat i tveksamma frågor krävs att Migrationsöverdomstolen tar upp och prövar många flera fall än hitintills.

Domstolsprocessen

Domstolsprocessens utformning ligger enligt betänkandet utanför kommitténs uppdrag och måste ingå i en översyn av förvaltningsprocessen i sin helhet. Eftersom domstolarna har en avgörande roll för asylprocessens rättssäkerhet vill vi påpeka följande brister:

Nämndemännen är tillsatta via de politiska partierna vilket påverkar deras beslut i domstolen. Detta strider mot rättssäkerhet och likhet inför lagen, och förfarande att utse nämndemännen bör därför ändras.[8]  

Tvåpartsprocessens rättssäkrande funktion undermineras genom att Migrationsverkets representant har en dubbelroll. Å ena sidan är hen den sökandes motpart som har att försvara Migrationsverkets avslagsbeslut. Å andra sidan fungerar hen som domstolens specialist på riskerna i den sökandes hemland. Detta innebär en risk för rättsosäkra domar.[9]

Utöver den kritik som rör migrationsdomstolarnas lagstadgade och regelstyrda funktionssätt har det påpekats andra missförhållanden i rutiner och arbetssätt. Oförklarliga skillnader mellan de fyra migrationsdomstolarnas bedömningar tyder på att arbetet inte bedrivs på ett enhetligt och rättssäkert sätt.[10] Vi kräver därför att en oberoende granskning görs av migrationsdomstolarnas arbetssätt och praxis.

4. Lagförslagets betydelse för integrationen

I samhällsdebatten behandlas frågan om integration som mycket nära förbunden med asyllagstiftningen. Betänkandets förslag är dock i flera fall sådana att de direkt motverkar integrationen. Detta gäller bland annat de tidsbegränsade uppehållstillstånden och svårigheterna att få familjeåterförening. Åtgärder som underlättar integration saknas i förslaget. 

Uppehållstillståndens längd

Kommitténs förslag på en ordning med tidsbegränsade uppehållstillstånd och bl.a. försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd motiveras med att det ger incitament för nyanlända att bl.a. snabbt integrera sig på arbetsmarknaden och skaffa sig egna inkomster. Detta utgår från det felaktiga antagandet att nyanlända av okänd anledning väljer att inte etablera sig på arbetsmarknaden. De tidsbegränsade uppehållstillståndens negativa inverkan på möjligheterna till integration summeras i betänkandets konsekvensanalys, som dock inte givit något avtryck i själva förslaget (sid 425): Vid analysen av den föreslagna ordningens möjliga konsekvenser ska dock också beaktas att den ordning med tidsbegränsade tillstånd som infördes genom den tillfälliga lagen har kritiserats för att försvåra nyanländas etablering. Enligt flera rapporter har införandet av tidsbegränsade tillstånd 2016 gjort det svårare för flyktingar att känna trygghet, skaffa sig utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. Tidsbegränsade uppehållstillstånd kan också hindra arbetsgivare från att anställa nyanlända när arbetsgivare inte känner sig säkra på att kunna behålla sina anställda på längre sikt (not: Jfr t.ex. Svenska Röda Korset 2018 s. 29–30).

Permanenta uppehållstillstånd är en förutsättning för gott psykiskt hälsotillstånd.[11] Asylprocessen med långdragen osäkerhet och väntan leder till en kronisk stressituation vilket motverkar förutsättningarna för goda kontakter med det svenska samhället och integration.

Vi kräver att den nya asyllagstiftningen ska ha permanenta uppehållstillstånd som huvudregel. Inga krav på språkkunskap eller samhällskunskap ska ställas, och personens vandel ska vara avgörande endast när hen döms till utvisning enligt brottslagstiftningen.

Möjligheterna till familjeåterförening

Möjligheten att få leva tillsammans med sin familj är mycket viktig för att kunna få den trygghet och tillhörighetskänsla som är en viktig del av integrationen. Lagförslaget innehåller möjligheten till anhöriginvandring men anger samtidigt begränsningar som gör det svårt att tillämpa detta i praktiken.

De korta tillfälliga uppehållstillstånd som förordas gör det svårt eller omöjligt att alls hinna med att genomföra ansökningar och flytt innan man måste söka nytt uppehållstånd och riskera att få avslag. Lagförslaget ger dessutom rätt att neka anhöriginvandring för makar (sambor) och barn om någon av makarna eller samborna är under 21 år, trots att 18 år är myndighets- och giftermålsålder i de flesta länder. Detta försvårar familjeåterförening på ett godtyckligt och oacceptabelt sätt.

Vårt krav är att familjeåterförening skall underlättas, inte försvåras som med nuvarande lagförslag. Försörjningskravet måste tas bort när det gäller barn. Uppehållstillstånd för anknytning till barn skall kunna sökas från Sverige. Målet ska vara att familjen hålls samman. 

Övriga åtgärder för att underlätta integrationen

Positiva integrationsfrämjande åtgärder saknas i förslaget. Vi vill peka på behovet av

- snabb hantering av asylärenden

- utökad rätt att arbeta under pågående asylprocess

- rätt till undervisning i svenska under pågående asylprocess

- samordning mellan placering i boende under asylprocessen och kommunplacering efter erhållen asyl, så att de kontakter med det svenska samhället som skapas under väntetiden kan underlätta integrationen efter positivt asylbeslut.

5. Lagförslagets betydelse för särskilt utsatta grupper

Barn

Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Alla myndigheter ska tillämpa barnperspektiv i alla regler och riktlinjer. Lagar och regler ska utformas tydligt så att godtycke omöjliggörs.

Den tillfälliga lagen fick kritik för att den inte tog tillräcklig hänsyn till barnkonventionen. Regeringen bedömde dock att begränsningen till endast tillfälliga uppehållstillstånd för skyddsbehövande inte bröt mot barnkonventionen (aktuellt betänkande sid 188). En ny lagstiftning när barnkonventionen är lag kan förväntas ha ett större barnperspektiv. Förslaget innebär dock försämringar ur barnrättsperspektiv jämfört med utlänningslagen. Ingen analys har gjorts av betydelsen av att barnkonventionen är svensk lag.

Den förlängda versionen av den tillfälliga lagen innebar en viss förbättring, men fortfarande saknas asylskälet särskilt ömmande omständigheter. Detta asylskäl bör återinföras med samma innebörd som i utlänningslagen från 1 juli 2014. Därmed skulle det finnas större möjlighet att ta hänsyn till barns behov vid t.ex. sjukdom eller funktionshinder. Det är också viktigt att stor hänsyn tas till anknytning då barn varit i Sverige i mer än något enstaka år. Det är speciellt viktigt om familjen är dysfunktionell, eller om det saknas nätverk i det land utvisningen sker till.

Med barnets bästa för ögonen måste barn få möjlighet att leva med båda sina föräldrar. Det gäller såväl barn i Sverige som har en eller båda föräldrarna utomlands eller vars förälder hotas av utvisning, som barn i annat land som har en förälder här. Försörjningskravet måste tas bort när det gäller barn. Uppehållstillstånd för anknytning till barn skall kunna sökas från Sverige. Målet ska vara att familjen inte splittras.

Större krav måste ställas på asylutredningar beträffande barn. Åldersbedömningar måste göras med rättssäkra metoder, med hänsyn till all samlad bevisning och med beaktande av tvivelsmålets fördel. Vid åldersbedömning ska hänsyn ska tas till all samlad bevisning. Utgångspunkten för bedömningen ska vara den asylsökandes egen uppgift om ålder, och Migrationsverket måste motivera hur de olika delkomponenterna värderas.

Vi kräver att det klargörs att Migrationsverket har ansvaret att visa att ordnat mottagande finns för barn som nekas asyl i Sverige, och om sådant mottagande inte finns ska barnet få permanent uppehållstillstånd. Nuvarande praxis då barn får tillfälligt uppehållstillstånd till 18-årsdagen måste upphöra. 

Kvinnor och flickor som hotas av hedersrelaterat våld

Det ska åligga Migrationsverket att visa att flickor inte utvisas till könsstympning eller tvångsgiftermål, eller att flickor eller kvinnor som utvisas inte riskerar hedersförtryck eller straff för hedersbrott.

För barn som har svenskt personnummer gäller att utreseförbud kan meddelas om det finns en påtaglig risk för att barnet förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas. Naturligtvis ska detta gälla även barn som söker skydd i Sverige.

Apostater och HBTQ-personer

Det måste tydligt anges i lagstiftningen att större hänsyn måste tas till asylskäl då det gäller grupper som kristna, ateister och hbtq-personer. Enligt konventionen om mänskliga rättigheter har såväl hbtq-personer som kristna och ateister rätt att leva öppen med sin läggning och sin (o)tro. Asylskäl som grundar sig i risk för förföljelse på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning är inte övergående och det är inte heller skyddsbehovet. Migrationsverket bör få ökad skyldighet att bevisa att det går att leva öppet på den plats dit utvisningen planeras ske. Om detta inte går att bevisa ska personen ges permanent uppehållstillstånd.

Personer med funktionsnedsättning

Sverige har undertecknat FN:s konvention om rättigheter för alla personer med funktionsnedsättning. Det innebär att myndigheter måste handla i enlighet med konventionen för att säkerställa att funktionsnedsatta åtnjuter alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. De som är i risksituationer, t.ex. väpnad konflikt, humanitära nödlägen och naturkatastrofer skall ges skydd och säkerhet. Detta måste beaktas i asylprocessen, och det rimliga är att de får permanenta uppehållstillstånd.

Övrigt skyddsbehövande

Asylskälet ”övrigt skyddsbehövande” bör återinföras. Det innefattar möjlighet till uppehållstillstånd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt, andra svåra motsättningar eller miljökatastrof i hemlandet. Världen har blivit oroligare, och miljökatastrofer vanligare. Det är inte rimligt att Sverige inte ska ha möjligheten att erbjuda skydd för dem som utsätts för krig, våld eller katastrofer. 

 

Stockholm och Uppsala 7 december 2020

Ingrid Eckerman, grundare av nätverket ”Stoppa utvisningarna till Afghanistan!”

https://stoppautvisningarna.blogspot.com/         ingrid.eckerman@gmail.com

Karin Fridell Anter, ordförande för Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar

www.stottepelaren.se                                                  ordforande@stottepelaren.se



[1] Utkastet till lagrådsremiss Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (Ert dnr Ju2019/00509/L7). Migrationsverket Dnr 1.4.3-2019-6604, 2019-03-14.  https://www.regeringen.se/494f8a/contentassets/e96731d263df43c39569a3a9998d6741/migrationsverket.pdf

[3] Vilse i andrummet. Migrationspolitiska s-föreningen 2018

[5] 60 forskares remissvar om förlängning av den tillfälliga lagen. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2.4.2019 https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2019/04/60-forskares-remissvar-om-forlangning.html

[6] Till alla riksdagsledamöter: 70 organisationer vädjar - Låt våra vänner få trygghet i Sverige! 13 oktober 2020, läst 3 december 2020 https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2020/10/till-alla-riksdagsledamoter-70.html#more

[7] Johannesson, Livia. In Courts We Trust: Administrative Justice in Swedish Migration Courts. (Doktorsavhandling, Pdf). Department of political science, Stockholm university 2017. https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1072557/FULLTEXT01.pdf

[8] Martén, Linna. Political Bias in Court? Lay Judges and Asylum Appeals. Working paper 2015:2, Department of Economics, Uppsala universitet 5.5.2015. Läst 5.10.2020. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=9822

[9] Johannesson, Livia. Migrationsdomstolarna har ökat rättsosäkerheten. Dagens Nyheter 22.11.2017. Läst 5.10.2020. https://www.dn.se/debatt/migrationsdomstolarna-har-okat-rattsosakerheten/ .

[10] Överklagande i asylmål får oftare rätt i Göteborg. Sveriges Radio 12.10.2015. Läst 5.10.2020. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6275614


1 kommentar:

  1. Så bra ni skrivit och vad jag kunnat läsa har ni fått med alla väsentligheter. Tack för att ni lägger ner så mycket tid, intresse och kunskaper i detta remissyttrande. Mycket av det ni påpekat har jag mött vid mina kontakter med Migrationsverket. Lycka till med remissen!

    SvaraRadera