Till Justitiedepartementet

 Remissvar gällande

Kompletterande promemoria till SOU 2020:54

En långsiktigt hållbar migrationspolitik

från nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! och Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar

Tillägg till remissvar gällande betänkandets huvudtext inlämnad 7 december 2020.

I vårt remissvar daterat 7 december har vi formulerat våra synpunkter på den migrationspolitiska kommitténs betänkande. Med fem års erfarenhet från Sveriges flyktingpolitik lämnar vi följande svar på kompletteringspromemorian, ur civilsamhällets perspektiv.

6§ För barn får uppehållstillstånd tillstånd enligt första stycket även enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Detsamma gäller för en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning får även sådan anknytning beaktas som har uppstått under tiden mellan att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljas.

Vi välkomnar att särskilt ömmande skäl återinförs som grund för uppehållstillstånd och att det nu kommer att gälla vuxna personer med anknytning till Sverige, men anser att detta asylskäl ska omfatta även grupper som utan uppehållstillstånd har vistats länge i Sverige.

Våra krav är att särskilt ömmande omständigheter ska ges samma innebörd som i utlänningslagen från 1 juli 2014 och att uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter även ska kunna beviljas för:

1.     Personer som registreras som barn när de söker asyl i Sverige, även om de har hunnit bli vuxna i väntan på beslut. Detta gäller såväl ensamkommande barn som barn i familj.

2.     Personer som sökte asyl i Sverige innan 20 juli 2016 och som därmed enligt den då gällande utlänningslagen skulle ha omfattats, men som fått beslut om avslag med hänvisning till den tillfälliga lagen. 

3.     Personer som väntar eller fått barn i Sverige, där barnet har uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap. 

4.     Vuxna personer som sökt och fått avslag på asyl i Sverige men vilkas utvisningsbeslut inte kunnat verkställas och som under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige. 

5.     Andra personer vilkas omständigheter bedöms som särskilt ömmande på grund av exempelvis sjukdom, funktionssnedsättning eller ålder.

Motivering

Idag lever i Sverige åtskilliga tusen människor som har bott här i många år och har stark anknytning till Sverige men som aldrig har fått uppehållstillstånd.

En kategori är ensamkommande ungdomar som kommit till Sverige som barn men som inte fått möjlighet att få uppehållstillstånd för studier enligt gymnasielagen, eftersom de inte omfattades av lagens krav på ankomstdatum, väntetid innan beslut och/eller ålder vid beslutstillfället. Dessa krav innebär bland annat att de som fortfarande bedömdes som barn när de fick sitt beslut inte omfattades av gymnasielagen. De har i stället fått stanna i Sverige utan uppehållstillstånd i väntan på utvisning på 18-årsdagen.

En annan kategori är barnfamiljer som fått avslag på sina asylansökningar men som inte kunnat utvisas eftersom hemlandet inte tagit emot tvångsutvisade barnfamiljer. När barnen fyller 18 räknas de som vuxna och utvisningsbara, och när alla barnen fyllt 18 kan även föräldrarna tvångsutvisas. För familjer med små barn, ibland födda i Sverige, innebär detta många år i påtvingat utanförskap, med minimala ersättningar från staten och utan rätt att arbeta. Barn som sökt asyl tillsammans med sina föräldrar omfattas inte av gymnasielagen och har alltså oavsett ålder inte fått den möjlighet som en del av de ensamkommande har fått.

En tredje kategori är människor som fått utvisningsbeslut efter asylansökan men vilkas utvisningar inte har kunnat verkställas eftersom de är statslösa eller deras hemländer inte tar emot dem. Vissa av dessa människor har levt många år i Sverige.

En fjärde kategori är vuxna som bildat familj och fått eller väntar barn i Sverige. Ett barn har rätt till båda sina föräldrar oberoende om föräldrarna är sammanboende eller ej och oberoende av hur gammalt barnet är. Trots att det finns möjlighet för Migrationsverket att bevilja uppehållstillstånd för en förälder som befinner sig i Sverige och där andra föräldern har rätt att visas i Sverige, så utvisas fortfarande den ena föräldern.

Dessutom menar vi att uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter ska kunna ges även till andra än ovannämnda kategorier.  Det gäller exempelvis allvarligt sjuka eller funktionshindrade barn och vuxna. Det kan vara en person med kroniskt sjukdomstillstånd som kräver livslång kontroll och behandling, eller en som kommer att bli funktionsnedsatt om rätt behandling inte sätts in i tid. Om behandlingen över huvud taget finns tillgänglig i utvisningslandet är den dyrbar för patienten, eftersom socialförsäkringssystem saknas. Det är i de flesta fall otänkbart att en deporterad sjuk person skulle kunna etablera sig tillräckligt i ett oroligt land för att få behövlig inkomst.

Stockholm och Uppsala 3 januari 2021

Ingrid Eckerman, grundare av nätverket ”Stoppa utvisningarna till Afghanistan!”

Karin Fridell Anter, ordförande för Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar