Statistikavdelningen på Migrationsverket lämnar gärna ifrån sig uppgifter. Men denna gång var de lite långsamma. Förs i början av mars kom svaren på frågorna som ställdes i mitten av januari.
Det är alltid svårt att få de svar man är intresserad av. Bland annat räknas alla 18+ in bland "vuxna". Det går inte att se vilka vuxna som var minderåriga när de anlände till Sverige. Papperslösa finns förstås inte i några register - där finns bara polisens uppskattningar när det gäller antalet personer och från vilka länder. Just när det gäller de afghanska papperslösa kan det vara svårt för polisen att se dem, eftersom många av dem lever under ordnade förhållanden under någon familjs eller privatpersons beskydd.
Familjer med barn under 18 år och avslag finns dock i Migrationsverkets register, eftersom de har rätt till boende och dagersättning.
I juli 2021 stoppade Migrationsverket alla utvisningar till Afghanistan och informerade om möjligheten att söka inhibition, dvs. att utvisningsbeslut tillfälligt skulle upphöra.
Den 30 november kom ett nytt rättsligt ställningstagande beträffande Afghanistan, där man hänvisade till EASO:s senaste rapport. Här listade man utsatta grupper, som borde omfatta de flesta afghanska flyktingar i Sverige.
De ökade möjligheterna att begära inhibition respektive ny prövning på grund av nya asylskäl borde kunna ge en uppfattning om hur många papperslösa afghanska medborgare som finns kvar inom Sveriges gränser. Där till kommer de som nu varit fyra år i Sverige efter det att deras asylansökan vann laga kraft (vanligen vid det "tredje avslaget", dvs. Migrationsöverdomstolen beslut).
Siffran 5 000 fick jag genom att lägga ihop antalet som begärt verkställighetshinder med dem som ansökt om asyl. Den skulle då omfatta barnfamiljer, ensamkommande under 18 år och vuxna, inklusive de f.d. ensamkommande barnen. Det är en uppskattad siffra som verkar rimlig.
Beträffande dem som studerat enligt gymnasielagen ser det rätt ljust ut. Det finns chans att cirka 6 000 av de 7 000 som omfattades av lagen kommer att få sina permanenta uppehållstillstånd. Säkert vet vi inte förrän våren 2023. Gruppen som går ut skolan våren 2022 är betydligt mindre än den som gick ut 2021.
De flesta av dessa människor är i åldersgrupper där vi har för få invånare och dessutom väl integrerade. Att ge dem uppehållstillstånd på grund av läget i Afghanistan kan inte vara ett stort problem. Det skulle frigöra resurser hos Migrationsverket inför en befarad våg av flyktingar från Ukraina. Många av dem skulle till och med kunna arbeta med mottagande av de ukrainska flyktingarna. Att bli kvitt detta problem skulle vara en lättnad för regeringen, oavsett vilken det blir efter valet.
Migrationsverkets siffror
Under tiden 30 november 2021 - 2 mars 2022 har 3 689 personer sökt inhibition varav 404 barn. 3 538 personer har lämnat in verkställighetshinder, varav 728 barn.
Under 2021 lämnade 1 491 personer in ny asylansökan, varav 137 BUV (barn utan vårdnadshavare, ensamkommande) och 336 familjebarn. Deras utvisningsbeslut vann alltså laga kraft (började gälla) under 2017.
Enligt Migrationsverkets prognos februari 2022 räknar man med 4 000 ansökningar om verkställighetshinder, varav 3 000 beräknas få uppehållstillstånd. Dessutom beräknas fler asylsökande få uppehållstillstånd. 1 489 personer ansökte om asyl 2021.
Gymnasielagen: 1 948 personer har hittills fått PUT (permanent uppehållstillstånd). 2 544 är "öppna ärenden" - väntar på beslut. 1 733 har giltiga TUT (tillfälliga uppehållstillstånd).
Nedanstående bild: Siffran "Cirka 4 000 efter gymnasielagen?" kan vara för låg. Det kan bli så många som 6 000.
Författare: Ingrid Eckerman
Instämmer!
SvaraRadera