När familjer och kvinnor söker asyl från talibanernas Afghanistan gör Migrationsverket inte någon individuell bedömning, vilket de är skyldiga att göra enligt lag. I stället använder de en formulering att kvinnan eller familjen ska anpassa sig efter talibanernas kulturella seder och bruk.
Enligt Migrationsverket är
Afghanistan nu ett lugnt land. Men att det synliga våldet minskat innebär inte
att det osynliga våldet mot barn och kvinnor har minskat.
Nya och gamla inskränkningar för kvinnor
När talibanerna tog över makten i Afghanistan den 15 augusti
2021 fanns vissa förhoppningar att de skulle vara mer moderata än under sin
tidigare regim för tjugo år sedan. Men dessa förhoppningar har kommit på skam. Sedan
maktövertagandet har talibanerna infört följande regler för flickor och kvinnor:
- Flickor över 12 år får inte gå i
skolan.
- Kvinnor får bara arbeta inom
vissa sektorer, t.ex. flickskolor, hälso- och sjukvård för kvinnor.
- Kvinnor ska, när de rör sig utanför
hemmet, täcka sin kropp med burka alternativt abaya med niqab som täcker
ansiktet. Det gäller även presentatörerna på TV.
- Kvinnor får lämna hemmet bara när
det är nödvändigt.
- Kvinnor får gå till parken bara
vissa dagar då män är förbjudna att gå dit.
- Kvinnor får inte äta i samma rum
som män på restauranger.
- Kvinnor får inte resa långväga utan
sällskap av en manlig vårdnadshavare (mahram).
- Om en kvinna bryter mot dessa regler kan hennes far/make/bror straffas, t.ex. piskas.
Filmer sprids som visar hur kvinnor som protesterar har
blivit nedslagna och fängslade. Andra filmer visar hur kvinnor piskas – kanske för
att de lyssnat på musik.
Traditionen bjuder dessutom att familjen bestämmer vem
flickan och änkan ska gifta sig med. Ofta blir det inom familjen, med en kusin
eller för änkan med makens bror. Barnäktenskap är tillåtet – när en flicka fått
mens anses hon vara könsmogen, trots att hennes kropp är alltför outvecklad för
att klara en graviditet utan komplikationer. Mödradödligheten är 600 – 700 per
100 000 förlossningar (Sverige 4), men kan komma att öka under de närmaste
åren. Misshandel och våldtäkt inom äktenskapet är tolererat. En man kan ta sig
upp till fyra hustrur.
Ansvaret för att familjens och släktens heder upprätthålls vilar
på flickornas och kvinnornas axlar. Om en flicka eller kvinna bryter mot
hedersreglerna riskerar hon att dödas. Men även männen drabbas. Om en pojke bär
sig olämpligt åt mot en flicka utsätter han sig själv och manliga släktingar
för livsfara i generationer framåt.
Hederskulturen innebär bland annat att unga pojkar och
flickor inte får samtala utan att vara förlovade. Samma sak gäller om en kvinna
eller man gifter sig mot släktens vilja. Skilsmässa är så gott som otänkbart, åtminstone
om det är kvinnans önskemål. En flicka eller kvinna som utsätts för våldtäkt
anses smutsig och kan stötas ut från familjen eller stenas till döds.
En undersökning 2019 visar att majoriteten av män, men även
många kvinnor, anser att kvinnor har för mycket frihet.
EASO identifierade i sin rapport
november 2021 ett antal grupper som anses vara extra utsatta under talibanerna:
att vara kvinna, att ha begått brott mot hedersregler, att ha levt en stor del
av sitt liv utanför Afghanistan, att ha en negativ inställning till
talibanerna, att ha ett västerländskt levnadssätt och att tillhöra en
minoritetsgrupp. De flesta afghanska flyktingar i Sverige tillhör minst två av
dessa grupper.
Migrationsverket gör inte individuella bedömningar
Före 2015 var det regel att kvinnor utan manligt beskydd
fick uppehållstillstånd i Sverige. Sedan dess har situationen i Afghanistan
successivt förvärrats, med kulmen i augusti 2021 då talibanerna tog över. Parallellt
med detta har Migrationsverkets bedömningar hårdnat, och möjligheten för
kvinnor att få asyl i Sverige har begränsats ytterligare.
Nu, ett drygt halvår efter övertagandet, anser
Migrationsverket att våldet har minskat så att landet snarast är säkrare än tidigare.
Med våld menar man sprängningar, bombningar och skjutande – man räknar inte det
förtryck som utövas på obeväpnade människor av talibaner med vapen i hand, och
inte heller det våld som i hederns namn utövas inom släkten.
* Sahar 18 år, 16-åriga systern Sara, brodern
Elias 12 år och deras föräldrar kom till Sverige 2015. Benjamin, 6, är född i
Sverige. De är hazarer. Efter sju år i Sverige har de anpassat sig efter Sveriges
kulturella seder och bruk, och de betraktar sig inte längre som muslimer.
* Sahar klär sig i jeans, täcker inte sitt hår, studerar på universitetet, umgås med manliga och kvinnliga kurskamrater, har pojkvän och har gått ifrån islam.
* Maryam, en ung kvinna uppvuxen i
Iran, har rymt från ett tvångsäktenskap med en äldre förståndshandikappad kusin.
För dessa fall, och för många fler, använder Migrationsverket
formuleringen Det ankommer på XX att vid ett
återvändande anpassa sig till sitt hemlands kulturella seder och bruk. XX är familjen, Sahar och Maryam. Man gör alltså ingen
individuell bedömning av en persons eller en familjemedlems möjligheter att
anpassa sig efter talibanernas seder.
För kvinnor gäller det att avsluta
sina studier, att täcka sin kropp och sitt ansikte med burka eller abaya och niqab,
att hållas inomhus med begränsad tillgång till solljus och fysisk aktivitet,
att tvångsgiftas oavsett ålder och att föda så många barn som maken bestämmer.
Även män drabbas. Oavsett om de
omfattar islam eller ej måste de bära afghanska kläder, låta skägget växa, be
fem gånger om dagen, gå till moskén, fasta och delta i olika ceremonier. De
måste också följa släktens beslut beträffande giftermål, anslutning till
militanta grupper och annat. Hbtqi-personer ska ingå heterosexuella äktenskap
och skaffa barn.
Att unga människor, som levt sina
formativa år i Sverige, ska kunna anpassa sig till talibanernas kultur faller
på sin egen orimlighet. De har inte ens kunskaperna som krävs.
Läs mer
"Befria hennes ansikte" - om kvinnornas situation i Afghanistan 7.6.2022
Om afghanska kvinnor inte är flyktingar - vem är i så fall flykting? 5.6.2022
Studenten
Sahar, 22, ska utvisas till talibanregimen
Thord Eriksson, Aftonbladet 5.6.2019
Utvisa
inte människor till hedersförtryck!
Karin Fridell Anter, UNT 5.6.2022
A
brief history of Afghan women’s rights
DW 23.1.2022
Afghan
men oppose more women’s rights; elders less hardline Reuters 29.1.2019
“We
need to breathe too”: Women across Afghanistan navigate the Taliban’s hijab
ruling AAN 1.6.2022
Pressmeddelandet
Tack för inlägget har delat
SvaraRadera