JO Dnr 2801-2023
Till Justitieombudsmannen
Anmälan angående åsidosättande av läkarintyg i asylärende, vilket ledde till suicid
Datum 30 mars 2023
Anmälare
Tio personer, varav sex läkare, som alla tagit del av Migrationsverkets utredningar och beslut och/eller har erfarenhet av hur avslagen påverkat ensamkommande ungdomars psykiska ohälsa.
Anmälan riktas mot
BBO, handläggare, Migrationsverket
SL, beslutsfattare, Migrationsverket
Carl Bexelius, rättschef, Migrationsverket
Ärende
Nazir R, född xxx, Migrationsverkets ärendenummer xxx,
beslut fattat
2023-02-02.
Tidpunkt
2021-07-07 till 2023-02-02.
Anmälans generella betydelse
Trots att läkarintyg om stor självmordsrisk vid avslag förelåg ansåg
inte Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare att den asylsökande bevisat
sin psykiska ohälsa. I detta fall ledde ett avslag i asylärende till omedelbart
och fullbordat suicid.
Att läkarintyg och annan bevisning i asylmål slentrianmässigt
läggs åt sidan utan kommentar är känt sedan länge[1]. Det
blev uppenbart i samband med åldersbedömningarna av ensamkommande flyktingbarn
2016 – 2018[2].
Detta var också fallet i en tidigare JO-anmälan 6710-2022[3].
Rättssäkerheten
kräver att liknande fall bedöms på likartat sätt. Detta fall, tillsammans med
det som beskrivs i sista stycket, bekräftar det som är känt sedan tidigare, att
olika handläggare har olika benägenhet att ge bifall. En asylansökan i Sverige
är att likna vid ett lotteri.
Argumentation
Handläggaren BBO har trots läkarintyget inte ställt kompletterande frågor angående Nazirs psykiska hälsotillstånd och eventuella suicidtankar. Trots detta har han gjort en suicidbedömning med meningen ”sammantaget har du inte gjort sannolikt att ditt hälsotillstånd är livshotande” utan att ta hänsyn till läkarintyget. BBO har heller inte klargjort vilken vård som Nazir skulle kunna få i Afghanistan. Ingen framåtsyftande bedömning har gjorts.
Beslutsfattaren SL har inte tagit hänsyn till innehållet
i intervjun, inte tagit hänsyn till läkarintyget, inte tagit hänsyn till att
kompletterande frågor om Nazirs psykiska hälsotillstånd saknades i intervjuerna,
inte tagit hänsyn till att beskrivningen av tillgänglig vård i Afghanistan var
bristfällig och inte tagit hänsyn till att någon framåtsyftande bedömning inte
gjorts. Trots detta, och trots att hon inte träffat den asylsökande
personligen, har hon gjort en suicidbedömning med meningen ”sammantaget har du
inte gjort sannolikt att ditt hälsotillstånd är livshotande”.
Rättschefen Carl Bexelius är ansvarig för utformning av det rättsliga
ställningstagandet och för utbildning av personalen. Uppenbart finns det brister
på båda hållen. Rättschefen är också ansvarig för att alla bedöms på likartat
sätt, vilket vi vet sedan tidigare att det inte sker[4].
Med tanke på den höga självmordsfrekvensen bland de ensamkommande
ungdomarna är det viktigt dels att besluten är rättssäkra (vilket långt ifrån
alltid är fallet), dels att man i utredning och beslut tar hänsyn till att en
psykisk skörhet kan föreligga även inför en andra asylprocess. Under årets
första tre månader har vi tre fullbordade suicid – som hade kunnat vara fyra,
om repet hade hållit.
Första delen av intervjun 7.7.2022 kl 13-16
Under den första delen av den tre timmar långa intervjun, 7 juli
2022, klagar Nazir över glömska och att han svårt att berätta detaljerat. Enligt
ombudet tar han lång tid på sig att formulera svar. Allt detta kan vara symtom
på PTSD, vilket borde vara känt av handläggaren.
Den enda fråga om psykisk hälsa som handläggaren ställer till
Nazir är ”Hur mår du psykiskt?” Svaret är: ”Det är okej”.
Andra delen av intervjun 2.11.2022 kl 13-14.40
I andra och kortare delen av intervjun, 2 november 2022, berättade Nazir om sin hälsa: ”Nyligen träffade jag en psykiater och jag har fått några tabletter på grund av att jag tidigare hade svårt att sova. När jag gick i skolan då var mina tankar någon annanstans, jag grubblade för mycket och hängde inte med studierna i klassrummet.”
Handläggaren konstaterar att han inte kan få vård i Afghanistan för
sin psykiska ohälsa: ”Du har berättat att du mår dåligt och att du nu har
kommit i kontakt med en läkare och börjat äta medicin. Du sa att du har svårt
att koncentrera dig i skolan. Med tanke på det hur skulle det vara svårt för dig
att arbeta eller så i Afghanistan när du inte kan få behandling för din
psykiska ohälsa där?”
Beslutet 2.2.2023
Migrationsverkets slutsats i beslutet blir: ”Migrationsverket bedömer sammantaget att du inte gjort sannolikt att ditt hälsotillstånd är livshotande. Du kan därför inte få uppehållstillstånd med anledning av ditt hälsotillstånd.”
Så här skriver man om Nazirs status:
”Du har berättat att du lider av psykiskt ohälsa. Du har lämnat in ett utlåtande om ditt hälsotillstånd från XX, specialist inom allmänmedicin. Enligt detta har du diagnostiserats med medelsvår depressiv episod, ångesttillstånd och sömnstörning. Det framgår att ditt hälsotillstånd är livshotande samt att du är i behov av varaktig vård i form av frekventa läkarbesök, samtalsterapi, antidepressiv medicinering och sömnmedicin. Vidare framgår det att suicidrisken är överhängande ifall du skulle utvisas till hemlandet.”
”Du har även lämnat in ett intyg på att du har samtalskontakt med en kurator vid namn YY hos ZZ Samtalsmottaning. Där framgår att du visar tecken på nedstämdhet/depression, ångest och symtom på traumatisering. Där framgår det också att du har stora besvär med för mycket tankar, påträngande tankar och oro, samt att du känner dig nervös eller skakig och rastlös. Du känner även hög grad av PTSD-symptom i form av känslomässigt avtrubbning och lättskrämdhet.”
”Migrationsverket konstaterar att läkarutlåtandet styrker att du lider av psykisk ohälsa i form av medelsvår depressiv episod, ångesttillstånd och sömnstörning. För att bevilja uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa måste medicinsk utredning ge stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att tillståndet är livshotande. Om självdestruktiva handlingar har företagits måste de ha utförts på grund av svår psykisk ohälsa som är styrkt, se MIG 2007:35. I ditt fall uppger läkaren att suicidrisken är överhängande vid en utvisning. Migrationsverket kan inte ta hänsyn till livshotande tillstånd i form av till exempel självmordsförsök som uppkommer till följd av ett negativt beslut. Det livshotande tillståndet måste vara kopplat till det styrkta sjukdomstillståndet. Det har inte framgått att du vid tidigare tillfällen begått självskadliga handlingar såsom självmordsförsök.”
Situationen för sjukvården i Afghanistan nämns på några få rader: ”Av tillgänglig landinformation framgår att det förekommer stora brister inom sjukvården i Afghanistan. Till exempel framgår att sjukvårdsinrättningar saknar medicinska förnödenheter och utrustning. Det framgår även att det finns begränsad tillgång till psykiskt hälsa och psykosocialt stöd (European Union Agency for Asylum. EUAA, EUAA COI Report. Key Socio-Economic Indicators in Afghanistan and in Kabul City, 2022-08-01, s. 48, 50).”
Någon framåtsyftande bedömning av hur Nazir skulle klara sig i Afghanistan
görs inte.
Migrationsverkets rättsliga ställningstagande
Migrationsverket har utkommit med ett rättsligt ställningstagande som stöd för handläggarna[5].
”För att bevilja uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa
måste medicinsk utredning ge stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att
tillståndet är livshotande. Om självdestruktiva handlingar har företagits måste
de ha utförts på grund av svår psykisk ohälsa som är styrkt. Ett förtydligande
har lagts in om att det är först när den sökande har uppfyllt sin bevisbörda
för att behandlingen skulle bryta mot artikel 3 som myndighetens ansvar träder
in, att skingra eventuella tvivel och komma med ytterligare bevisning.”
Europakonventionen
Migrationsverket har också gjort en sammanfattning av domar i EU-domstolen[6]. Några citat:
”En samlad bedömning ska göras. Faktorer som är av vikt i bedömningen är hälsotillståndet, tillgången på tillräcklig och lämplig vård i hemlandet, kostnaden för behandlingen/vården, individuella omständigheter såsom förekomst av familj eller socialt nätverk, och den allmänna situationen i hemlandet.”
”Enligt Paposhvili-domen kan en utvisning av en sjuk person vara i
strid med artikel 3 om det på grund av avsaknad av lämplig vård i
mottagarlandet eller brist på tillgång till sådan vård finns starka skäl att
anta att personen skulle möta verkliga risker att utsättas för en allvarlig,
snabb och oåterkallelig nedgång av hälsotillståndet, vilket resulterar i
intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden.”
”Det avgörande är om den mottagande staten generellt har tillräcklig, adekvat och tillgänglig vård för att hindra sökanden från en allvarlig, snabb och oåterkallelig nedgång av hälsotillståndet, vilket resulterar i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden.”
”Vad avser åberopad risk för självmord eller tidigare
självmordsförsök, har Europadomstolen i flera fall uttalat att detta i sig inte
hindrar en utvisning, förutsatt att det har vidtagits konkreta åtgärder för
att förhindra självmord.” (Anmälarnas kursivering.)
Ett annat fall
Ett beslut 29 januari 2023 rör en annan ung man med liknande bakgrund och liknande skyddsskäl. I detta beslut läser man respekt och förståelse för den asylsökande. Han fick 13 månaders uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter.
På drygt en sida beskrivs sjukvården i Afghanistan men också
utsattheten för den som lider av psykisk sjukdom. Det avslutas: ”Migrationsverket
bedömer sammantaget, mot bakgrund av ditt hälsotillstånd, din anpassning till
Sverige och din situation vid ett återvändande till Afghanistan, att
omständigheterna i ditt fall är synnerligen ömmande.”
Bilagor
Utlåtande
från läkare vid prövning av hälsotillstånd i ärenden om uppehållstillstånd
eller verkställighetshinder, utfärdat den 21.10.2022
Utlåtande
från kurator, utfärdat 18.10.22
Migrationsverkets
beslut 2.2.2023
Migrationsverkets handläggare bör inte bedöma
suicidrisk. Läkartidningen.se 10.3.2023
Migrationsverket: Myndigheten bedömer inte suicidrisk.
Läkartidningen.se 14.3.2023
Asylansökan kan liknas vid ett lotteri. Läkartidningen.se 15.3.2023
Referenser
[1] Att göra
flyktingar utvisningsbara. Rättssäkerheten i asylärenden efter 2015. I: Den
onödiga flyktingkrisen. Migra förlag 2021.
https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/03/27/att-gora-flyktingar-utvisningsbara-rattsosakerheten-i-asylarenden-efter-2015/
[2] Åldersbedömningar
och rättssäkerhet. I: Den onödiga fkyktingkrisen. Migra förlag 2021.
https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/03/25/aldersbedomning-och-rattssakerhet/
[3]
JO-anmälan: Ett felaktigt skött asylärende. Stoppa utvisningarna till
Afghanistan! 30.8.2022 https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/08/jo-anmalan-ett-felaktigt-skott.html
[4] Stattin
J. Att göra flyktingar utvisningsbara. I: Den onödiga flyktingkrisen –
rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021. Red. Eckerman I,
Fridell Anter K. Migra 2021.
https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/03/27/att-gora-flyktingar-utvisningsbara-rattsosakerheten-i-asylarenden-efter-2015/
[5]
Uppehållstillstånd enligt 5 kap 6 § Utlänningslagen. Rättsligt ställningstagande,
Migrationsverket 2021 RS/085/2021
[6]
Tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas. Rättsligt
ställningstagande, version 3.0. Migrationsverket RA/012/2022 18.3.2022
https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=46195
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar