Angiverilagen skapar fler självmord

Nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! med nära 26 000 medlemmar ställer sig bakom protesterna mot regeringens förslag om den så kallade angiverilagen (lagen om anmälningsplikt).

Flyktingar har en sämre psykisk hälsa än andra invandrare. De kan ha traumatiska upplevelser både från hemlandet och från själva flykten. Vi vet att en utdragen asylprocess, som tycks gå ut på att hitta skäl att utvisa dem, motverkar spontan rehabilitering och snarast bygger på traumat [1]. Flyktingar har därför ett stort behov av stöd från skolhälsovården, BUP och psykiatrin.

För många asylsökande som får avslag är ett återvändande till hemlandet inte ett alternativ. Att Migrationsverket inte godkänner deras asylskäl är inte samma sak som att de saknar asylskäl. Att bli kvar i Sverige, där man kanske har ett nätverk, är ofta det minst dåliga alternativet. Blotta tanken på att återvända till ett land där man kanske inte har varit kan fylla en med skräck.

Som papperslös kommer man därför inte söka upp vården, oavsett hur dåligt man mår, om det finns en angiveriskyldighet för vårdpersonal. Många kommer att ta till det som ligger närmast till hands – självmedicinering med droger, läkemedel, alkohol. Risken att de dras in i brottslighet ökar kraftigt, liksom risken att de väljer självmordet som en sista utväg.

Vi ser just nu en kraftigt förhöjd självmordsfrekvens bland dem som kom som ensamkommande barn och ungdomar 2015. Sedan årsskiftet har vi kunskap om fyra fullbordade suicid – det kan finnas fler. Vi känner dessutom till sex fall som räddats till livet av sjukvården [2].

År 2017 kunde forskare bekräfta 12 suicid i denna grupp, en årsfrekvens på 50/100 000. Motsvarande siffra för jämnåriga svenskfödda var 5/100 000 [3].

Idag räknar vi med att det finns färre än 3 000 numera unga vuxna afghaner utan uppehållstillstånd kvar i Sverige, av den ursprungliga gruppen på 23 000 personer. De fyra självmorden ger en frekvens på över 130/100 000, under förutsättning att inga fler inträffar under året.

Politiker och myndigheter accepterar denna höga självmordsfrekvens bland asylsökande unga människor, samtidigt som regeringen skjuter till extra pengar för självmordsförebyggande arbete.

Socialstyrelsen utbildar skolhälsovårdspersonal i hur de ska fånga upp psykisk ohälsa hos nyanlända elever [4]. En angiverilag skulle naturligtvis sätta stopp för sådan verksamhet. Personalen kommer inte att vilja veta huruvida en elev har uppehållstillstånd eller ej.

Ansvaret för att fånga upp självmordsnära personer kommer att ligga på civilsamhället och volontärer. I viss mån kan de få stödjande behandling på kliniker för papperslösa, t.ex. Läkare i Världen och Rosengrenska.

Många volontärer far redan illa av den maktlöshet och rättsosäkerhet de upplever när de stöttar utsatta unga människor [5]. Med en angivningslag kommer man inte ens få avlastning från psykiatrin. När ett självmord inträffar kommer hela ansvaret, hela skulden, ligga hos volontärerna.

Att problemet uppmärksammas visas av att Länsstyrelsen nyss ordnat ett andra seminarium om att förebygga suicid bland unga med osäkra uppehållstillstånd, för dem som möter dem i yrket eller som volontärer [6]. Förutom arbetsgivarna är det just volontärer som möter dessa ungdomar som alla har avslutat skolgången.

Författare: Ingrid Eckerman, läkare och grundare av nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!

Referenser

1. Om psykisk ohälsa, rättsosäkerhet och volontärarbete. Göransson B. I: Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021. Migra och Stöttepelaren 2021.
   
   
2. Psykisk hälsa. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! Läst 17.9.2023
   
   
3. Kraftigt höjd suicidrisk bland ensamkommande flyktingbarn. Karolinska institutet 19.2.2018
   
   
4. Större självmordsrisk för ensamkommande. SR 7.10.2020
   
   
5. Att vara hjälpare utan skyddsnät. Eckerman I. I: Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021. Migra och Stöttepelaren 2021.
   
   
6. Att förebygga suicid hos unga med osäkra uppehållstillstånd Seminarium 21.9.2023. Länsstyrelsen 

Tidöavtalet - ett hot mot demokratin (I Eckerman)

Angiverisamhället (I Eckerman)