Ett flygblad från #Vi står inte ut i Göteborg:
”De något sämre studieförutsättningar som unga med utländsk bakgrund i genomsnitt har, kompenserar de till stor del genom höga ambitioner, hårt pluggande, högt självförtroende och val av mer krävande studievägar.”
Så skriver professorerna Jan O Jonsson och Carina Mood som gjort en grundlig studie av unga med utlandsbakgrund jämfört med dem med svensk bakgrund (ESO-rapport 2023:8).
I grundskolan har unga med utlandsbakgrund i genomsnitt sämre studieresultat – begripligt med tanke på att många kommer utan studievana och till ett nytt språk. Men sedan söker de sig till mer krävande utbildningar – de går dubbelt så ofta till naturvetenskapligt program på gymnasiet som de med svensk bakgrund.
Deras höga ambition visar sig genom att fler börjar på högskolan. Vid lika betyg är det fler som väljer högprestigeprogram, som läkarlinjen. De tar genomsnittligt något längre tid på sig för examen, men efter sju år är det fler unga med utländsk bakgrund som har examen jämfört med dem med svensk bakgrund. Särskilt kvinnor uppvisar högre andel färdig examen.
- - - - - -
”Nya gymnasielagen” var mycket omdebatterad när den kom 2018. Men hur gick det för de ca 7.500 som lagen gällde för? Det
går mycket bra! Hittills (sept 2023) har 4.936 unga klarat den tuffa hinderbanan (kämpa med skolan, ta studenten, skaffa fast jobb inom 6 månader, ofta mitt i pandemikrisen). De har blivit ett nyttigt tillskott av vårdpersonal, byggjobbare, mekaniker, bussförare etc.
Allt talar för att den absoluta majoriteten av gymnasielagens unga till slut kommer att lyckas. Till glädje för dem och för oss alla.
Status gymnasielagen
(Källa: Arbetskraftsförmedlingen REDO)
Rött = öppna ärenden.
Blått = giltiga tillfälliga uppehållstillstånd.
Grått = övriga.
Hur gick det med de 23 000 ensamkommande afghanska barnen och ungdomarna som kom till Sverige 2015?
(Källa: Den onödiga flyktingkrisen)
Till pressmeddelandet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar