Riv Tidöavtalet – men bränn inga heliga böcker eller byggnader!

Detta är den långa versionen av mitt tal hållet den 9 november 2023, vid manifestationen i Stockholm till minne av Kristallnatten, kulmen på novemberprogromerna i Tyskland 1938. Då slogs skyltfönstren sönder till affärer ägda av judar, och synagogor sattes i brand.

Inför detta tal inspirerades jag av Jan Stattins tal på Etikkommissionens seminarium 17 oktober 2023.      Läs Jans tal        Lyssna till Jans tal

Jag heter Ingrid Eckerman. Hösten 2016 startade jag kampanjen Stoppa utvisningarna till Afghanistan! som främst handlar om de 23 000 afghanska flyktingar som kom som ensamkommande barn och ungdomar under 2015.

Jag är 81 år. Det innebär att jag föddes under andra världskriget. Vi talade aldrig om judar hemma eller i skolan. Jag vet att det var en och annan som var befriad från kristendomsundervisningen, men tänkte inte mer på det. Först långt senare, när jag fick en judisk väninna som var lite äldre än jag och uppvuxen i Malmö, nära det tyskockuperade Danmark, förstod jag att man kunde ha en helt annan bakgrund även om man var född i Sverige. Min väninnas familj hade gjort stora ansträngningar att dölja att de var judar. Jag började också förstå att vissa namn betydde judisk bakgrund – men det var inget jag fäste mig vid. Inte förrän nu, när jag skriver det här talet, inser jag att de helt enkelt inte berättade att de brukade gå till synagogan, eller att de gått i judiska skolan som barn. Deras judiska identitet hölls dold för oss i majoritetsbefolkningen.

Hans, en av de aktiva i kampanjen Stoppa utvisningarna! växte upp i Norrland. Som tonåring började han lägga pussel – och sedan insåg han att han måste vara av samiskt ursprung. Han har berättat hur morföräldrarna gjorde allt de kunde för att dölja att de var samer, och hans mamma fortsatte på den vägen. Hans samiska identitet var dold även för honom själv. 

Jag har träffat många av de unga afghanerna. De flesta är män. En del ser ut som vilken turk, italienare eller spanjor som helst. Men de flesta har lite sneda ögon, de är hazarer, och känns därför igen. De kan inte dölja sitt ursprung.

Jag är på twitter och blir utsatt för troll och folk som röstar på Sverigedemokraterna. Syndabocken som orsakar alla problem i samhället är invandrarna, i synnerhet flyktingarna. Allra mest hatade är de unga afghanerna. Varje brott som en person av afghanskt ursprung begår tas som intäkt för att alla afghaner är brottslingar.  

Jag bor i Kärrtorp, längs t-banelinje 17. Linje 17 blev känd 2013 då rasister anföll en fredlig demonstration i Kärrtorp. Kommer ni ihåg den där t-banevagnen som åkte omkring före valet, med SD:s blåsippor? Den fanns på linje 17. Det känns som en stor skymf. Sverigedemokraternas rättspolitiska talesperson Tobias Andersson skrev på Twitter: ”Välkommen till återvandringståget. Du innehar en enkelbiljett. Nästa stopp: Kabul”.

I mitt gamla Sverige tonade man ner skillnaden mellan människor. Den överordnade principen var att människor är lika värda, har lika rätt att existera och ha ett bra liv, oavsett bakgrund. Solidaritet var ett fint ord. Idag lyfts olikheterna fram. Det finns hat mot både judar och muslimer. Mot dem som lever på bidrag och dem som tar jobben för svenskarna. Mot dem som har en lite mer ovanlig sexuell läggning. Mot dem som är annorlunda. Man avhumaniserar ”de andra” så att de sedan kan bli syndabockar. Precis som man gjorde i Tyskland på 1930-talet.

Idag sker en polarisering. Vi som står på ena sidan, vi som vill ha en mänsklig flyktingpolitik, ett inkluderande samhälle. De som står på andra sidan, de som beskyller invandrarna för allt ont i världen. Vi drar oss ifrån varandra, klyftan mellan oss blir att djupare och bredare. Hur kan man då tillsammans bygga ett samhälle? Hur ska vi bära oss åt för att brygga över den här klyftan?

Det är viktigt att vi under de mörka åren fortsätter visa att vi finns. Att vi fortsätter att visa att vi inte accepterar regeringens handlingar. Att vi vill riva Tidöavtalet. Men det är lika viktigt att vi visar kommande regering vad vi vill. Socialdemokraternas asylpolitik ligger inte långt från Sverigedemokraternas och Moderaternas.

Samtidigt ska vi behandla våra motståndare anständigt. Vi ska inte provocera, inte kränka, inte använda invektiv. Gör vi det förlorar vi respekt, och avgrunden mellan oss växer.

Riv Tidöavtalet – men bränn inga heliga böcker eller byggnader!

Tidöavtalet - ett hot mot demokratin  

Till Tidöavtalet - ett hot mot demokratin