PACE:s resolution om den framväxande humanitära krisen för Afghanistan och afghanska flyktingar är daterad den 13 oktober 2023[1].
Men varför har vi i Sverige inte fått höra talas om resolutionen? Och varför nämns den inte i det rättsliga ställningstagande som Migrationsverket gjorde i november 2023?[2]
Kan det ha att göra med att våra representanter i PACE kommer från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna – tre partier som öppet förespråkar en mycket stram flyktinginvandring? I PACE finns inga partier representerade av dem som brukar försvara mänskliga rättigheter även då det gäller flyktingar.
Vi vet att i Frankrike räcker det att vara hazar för att anses vara i behov av skydd från talibanerna i Afghanistan. Är man dessutom kristen så är behovet av skydd än större. Så är det inte i Sverige.
Ingrid Eckerman, Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Om resolutionen från Europarådets parlamentariska församling
I oktober 2023 antog Europarådets parlamentariska församling (PACE) en resolution om krisen i Afghanistan och för afghanska flyktingar[3]. PACE rekommenderar bland annat att deportationer till Afghanistan inte kan accepteras under nuvarande förhållanden, att tvångsutvisningar omedelbart ska upphöra och att afghaner som saknar internationellt skydd eller uppehållstillstånd ska ges någon form av tillstånd att stanna i landet, åtminstone tillfälligt.
Resolutionen har såvitt vi kan se inte givits spridning eller kommenterats i svenska massmedia. Den nämns inte i den uppdatering av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande gällande Afghanistan som gjordes i november 2023[4]. Där anges i stället att det för närvarande inte föreligger något generellt praktiskt verkställighetshinder till Afghanistan. (§3.3.1)
Av de 36 röstande var 32 för resolutionen och fyra avstod från att rösta[5]. Dit hörde Sveriges representant, Boriana Åberg (M). Sveriges delegation i PACE består av två sverigedemokrater, en moderat och tre socialdemokrater[6]. Den leds av Markus Wiechel (SD).
Europarådet har ingenting med Europeiska unionen (EU) att göra[7]. Rådet bildades strax efter andra världskriget. Genom att värna om de mänskliga rättigheterna skulle ett upprepande av kriget kunna undvikas. Den första konventionen som antogs var Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna[8].
I den aktuella resolutionen konstaterar PACE inledningsvis (§1) att situationen i Afghanistan har förvärrats dramatiskt sedan augusti 2021, då talibanerna tog makten i landet. Afghaner är idag den tredje största nationaliteten som söker asyl i Europa, och bland dem finns många ensamkommande barn och tonåringar. (§8).
PACE utgår i sina rekommendationer från UNHCRS rapport från februari 2023[9]. PACE menar att deportationer till Afghanistan inte kan accepteras under nuvarande förhållanden och att tvångsutvisningar omedelbart ska upphöra. Om frivilligt återvändande sker ska det hanteras i samverkan med UNHCR och med hänsyn till de olika aspekter av sårbarhet som de återvändande kan utsättas för (§11).
PACE hävdar också att afghaner i exil ska ges värdig mottagning och integration så länge det är omöjligt att långsiktigt och säkert återvända till Afghanistan. Det innebär bland annat att afghaner som saknar internationellt skydd eller uppehållstillstånd ska ges någon form av tillstånd att stanna i landet, åtminstone tillfälligt. Detta är viktigt för att säkerställa att ingen fattar beslut om ett potentiellt farlig återvändande enbart för att det saknas alternativ. (§12)
Resolutionen slår fast att människor som flyr från förföljelse, hunger eller otrygghet inte ska klandras för att de söker säkerhet och integration – och detta oavsett om de erkänns som flyktingar eller ej. PACE varnar för de migrant- och flyktingfientliga stämningar som ökar i Europa och bland annat drabbat afghaner (§9). PACE beklagar också att många av dess medlemsstater har minskat antalet mottagna kvotflyktingar trots att behoven enligt UNHCR aldrig har varit så stora. (§10).
Författare: Karin Fridell Anter, ordförande för Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar
Referenser
[1] The Humanitarian Crisis emerging
for Afghanistan and Afghan refugees. Resolution 2522(2023) PACE 13.10.2023 https://pace.coe.int/en/files/33155/html
[2]
Rättsligt ställningstagande. Prövning av
skyddsbehov för medborgare från Afghanistan - RS/089/2021 (version 5.0)
2023-11-30 https://lifos.migrationsverket.se/
[3] The Humanitarian Crisis
emerging for Afghanistan and Afghan refugees. Resolution 2522(2023) PACE
13.10.2023 https://pace.coe.int/en/files/33155/html
[4]
Rättsligt ställningstagande. Prövning av skyddsbehov för medborgare från
Afghanistan - RS/089/2021 (version 5.0) 2023-11-30 https://lifos.migrationsverket.se/
[5] Vote on resolution – Doc 15831 https://pace.coe.int/en/votes/39584
[6] Sveriges delegation i PACE https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamoterna/?rdorg=er
[7]
Europarådet. Wikipedia. Läst 14.12.2023 https://sv.wikipedia.org/wiki/Europar%C3%A5det
[8]
Europeiska konventionen om skydd för de mänsliga rättigheterna https://www.echr.coe.int/documents/d/echr/convention_swe
[9] UNHCR Global Trends Report on forced displacement https://www.unhcr.org/global-trends-report-2022
Till Tidöavtalet - ett hot mot demokratin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar