Fakta om iranska och afghanska asylsökande 2015

 

Orange: Iran. Grön: Afghanistan,

I samband den nyligen offentliggjorda nyheten om två iranska agenter har det cirkulerat en del missuppfattningar och felaktiga påståenden om asylsökande från Iran och Afghanistan.

Enligt uppgift hade de två agenterna när de sökte asyl i Sverige 2015 uppgett att de var afghanska medborgare och cirka tio år äldre än deras riktiga ålder. 

Nedan ges korrekta sakuppgifter, som inte rör just de aktuella personerna men väl de övriga som sökte asyl samma år som de. Om inte annat anges kommer siffrorna från Migrationsverkets statistik och finns redovisade i boken Den onödiga flyktingkrisen kap. 2.2 och bilaga A.

2015 sökte knappt 162 900 personer asyl i Sverige. 41 600 av dem hade afghanskt medborgarskap. 4 600 hade iranskt medborgarskap.

För både afghanska och iranska medborgare gäller att ungefär 50% fick uppehållstillstånd i Migrationsverkets asylprocess, efter överklagande till domstol eller som arbetskraftsinvandrare efter ”spårbyte”. 

Vid den första prövningen hos Migrationsverket fick afghanska medborgare uppehållstillstånd i lägre grad än genomsnittet för andra nationaliteter. Afghanerna fick också vänta längre än andra grupper på sina utredningar och beslut.

Att som iranier påstå sig ha afghanskt medborgarskap skulle alltså ha fördröjt och försvårat asylprövningsprocessen men inte påverkat den statistiska möjligheten att slutligen få uppehållstillstånd.

En stor del av de afghanska medborgarna hade levt hela eller en stor del av sina liv som flyktingar i Iran. Hur stor del kan inte fastslås eftersom Migrationsverkets registrering görs efter medborgarskap och inte efter födelseland eller tidigare hemvist. När det gäller de ensamkommande barnen (under 18 år vid ankomst till Sverige) uppskattar Svenska Afghanistankommittén att ungefär hälften hade levt en stor del av sin barndom i Iran.

Asylprövning görs gentemot det land där man är medborgare. Därmed har även de som kommit från Iran prövats i förhållande till Afghanistan. Detta är ingenting som de asylsökande kunnat påverka utan är inbyggt i asylprövningssystemet. Vid prövningen har man därmed tagit hänsyn endast till det som de förväntades möta om de utvisades till Afghanistan och inte till de hot och risker som fått dem att fly från Iran. Bland dessa risker fanns för många hotet om tvångsrekrytering till de iranska styrkor som stred i Syrienkriget på Assads sida.

Trots att Afghanistan redan 2015 var ett av världens farligaste länder gav Migrationsverket utvisningsbeslut till 65% av de ensamkommande afghanska ungdomarna. Ett beslut som i många fall skulle innebära deportation till ett land där de aldrig hade varit.

Karin Fridell Anter, ordförande för föreningen Stöttepelaren - stödförening för ensamkommande barn och ungdomar

Ingrid Eckerman, grundare av Stoppa utvisningarna till Afghanistan!