”Glöm aldrig Nazir”: Stoppa självmorden bland flyktingar!

 

Detta porträtt av Nazir ska sitta på gravstenen.

Det var ett år sedan Nazir avslutade sitt liv. Vi stod där, i mörkret och den isande vinden, runt Nazirs grav där allt fler ljus tändes. Jag insåg att vi var där inte bara för Nazir, utan för alla andra som sökte skydd i vårt land 2015 och inte klarade av att leva sina liv – de fick inte chansen.

Nazir hade med stöd från sin familjefar, lärare och andra klarat sig fram till att söka asyl en andra gång. Han lämnade in ett läkarintyg där det stod att självmordsrisken var stor om han skulle få avslag. Bara läkaren visste detta – Nazir visade aldrig för andra vad han kände. Enligt Migrationsverkets regler ska handläggarna inte ta hänsyn till psykisk ohälsa som beror på utvisningsbeslut. De gav avslag. Och Nazir tog sitt liv natten efter att han tagit emot beslutet.

Efter stunden vid graven samlades vi i cafeterian i folkhögskolan där Nazir varit elev. Några svenskar, många kompisar. På ett bord stod porträtt, där fanns alla klipp om Nazir. Vi fick se ett bildspel, familjepappan Micke berättade, andra fyllde i.

Stämningen var varm och sorgsen. Alla kände att så här kan det inte sluta. Vi kom att tänka på ”Glöm aldrig Pela och Fadime” (GAPF) – två flickor som mördades av sina familjer för att de inte fann sig i hederskulturen. Tankarna ledde fram till ”Glöm aldrig Nazir” – människor som söker skydd i Sverige ska inte behandlas så att de går under. Nu väntar vi på att Micke ska bjuda in oss till ett första möte.

Att låta sig deporteras till talibanernas Afghanistan är aldrig ett alternativ för dessa nu unga vuxna som bott åtta år i Sverige. Vi får rapporter från hjälparna att ungdomar med osäkra uppehållstillstånd nu mår mycket dåligt. Vi ser risken för fler självmord under kommande år.

Unga flickor ska inte mördas av sina familjer. Flyktingar ska inte drivas till självmord av svenska myndigheter.

Fakta

Under åren 2017 – 2020 känner vi till 30 fullbordade självmord bland de ensamkommande ungdomarna från 2015. En studie från Karolinska Institutet visade att frekvensen år 2017 var minst nio gånger högre än i motsvarande åldersgrupp svenskfödda ungdomar.

För 2023, året då många fick avslag på sin andra asylansökan, känner vi till fyra fullbordade självmord och ett antal självmordshandlingar. Med tanke på hur liten gruppen är idag är fyra en extremt hög siffra – minst tjugo gånger så hög som i den svenskfödda gruppen.

Konvertering från islam till kristendom eller ateism, homosexualitet och västernisering kan utgöra grund för att få skydd i Sverige – om Migrationsverket bedömer att den asylsökande är genuin i det hen berättar. Migrationsverket ställer hårda krav på hur den asylsökande ska framställa sitt skyddsbehov, med djupa tankar och reflektioner.

De som nu söker asyl och får avslag är av flera kategorier. En del har levt som papperslösa i fyra år, med eller utan stöd från svenska familjer. Andra har studerat enligt gymnasielagen men inte uppfyllt alla krav för permanent uppehållstillstånd. De kan ha fast anställning, egen lägenhet, flickvän – och till och med barn. Den tredje kategorin är de som accepterades som de 12-14-åringar de var när de kom, som bott i svensk familj, tagit studenten och påbörjat utbildning. Nu när de blivit 18 år eller äldre anses de kunna skapa sig ett liv i Afghanistan – ett land där de ofta inte varit.

Det går nu en ny ström till Frankrike och Tyskland, där de får börja från början men där de allra flesta med tiden får uppehållstillstånd. Den fransksvenska stödorganisationen LAMSF rapporterar att de som kommer nu är i mycket sämre psykiskt skick än de som kom tidigare.

Foto Ingrid Eckerman

 

Tidöavtalet - ett hot mot demokratin