Migrationsverket göder skuggsamhället genom att fortsätta ge utvisningsbeslut till Afghanistan

För afghanska asylsökande män duggar avslagen från Migrationsverket tätt. Schablonartade skrivningar i besluten avslöjar att syftet med den så kallade ”utredningen” är att göra personen utvisningsbar. Misstankarna om att afghaner diskrimineras växer.

År 2023 sökte 1 343 afghanska medborgare asyl i Sverige. Av dem var 24 % kvinnor.  Under årets första månader fattade man beslut i 260 ärenden. 64 % fick någon form av uppehållstillstånd. Dit hör i princip alla ärenden rörande flickor och kvinnor och i viss mån deras anhöriga. För vuxna män (över 18 år) är avslagsfrekvensen betydligt högre.

En stor del av dem som de senaste åren sökt asyl i Sverige är sådana som kom redan 2015 och som kunnat söka asyl igen efter en preskriptionstid på fyra år. När det gäller de ensamkommande unga från 2015 ser vi tre grupper:

• De som levt i limbo i fyra år och sökt asyl på nytt.
• De som fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, jobbar, har lägenhet, kanske flickvän, men som inte uppfyllt alla kraven för permanent uppehållstillstånd utan söker asyl på nytt.
• De som bedömdes som barn, 12 - 15 år, och som fick tillfälligt uppehållstillstånd tills de var 18 år eller slutat skolan. De får nu inte förlängning då de ses som vuxna och söker då asyl.

Först i december 2022, mer än ett år efter talibanernas övertagande, beslöt Migrationsverket att Afghanistan kränker kvinnors rättigheter i den grad att alla kvinnor får åtminstone tillfälligt uppehållstillstånd.

Men trots att talibanregeringen sagt att återvändare från västländerna ska ställas inför shariadomstol får över hälften av asylsökande afghanska män avslag på sina asylansökningar. Tvångsutvisningar kan dock inte genomföras då Sverige inte har erkänt talibanregeringen och därför inte kan göra en överenskommelse om mottagande av tvångdeporterade personer.

Generellt gäller för dessa unga män att de inte anses tillräckligt västerniserade. Handläggarna skriver att de som pojkar visserligen anpassat sig till Sverige under sina åtta år här, men att de nu som vuxna lätt kan anpassa sig till talibanernas ”kulturella seder och bruk”.

Vad vi hörde 2016 och vad vi hör idag är att pojkarna upplevde friheten i Sverige som att komma ut ur en bur. Plötsligt fick de bestämma över sig själva. Någon frågade efter deras synpunkter, deras önskemål. Bemötandet från kvinnor som handhälsade på dem och kramade om dem upplevde de varmt och välkomnande. De uppskattade att fritt kunna umgås med tjejer.

Allt detta gjorde att de snabbt omfattade det svenska – värderingarna, sättet att leva. Religionen sjönk undan. De allra flesta slutade praktisera religionen, även om de fortfarande kallade sig muslimer. En del blev troende kristna, men flertalet blev ateister eller sekulära muslimer. Använda tobak, dricka alkohol, äta fläsk, tatuera sig och ha utomäktenskapliga förbindelser är för de flesta helt normalt och okomplicerat.

Vad vi vet är att de omedelbart, när de landar i Kabul, kommer att identifieras som återvändare. Deras hy som ljusnat i vårt solfattiga land, deras kroppsspråk, deras sätt att se både män och kvinnor i ögonen går inte att dölja. Tvingar man sig till moskén kommer tatueringarna att synas i samband med tvagningen (den rituella tvättningen).

Migrationsverket anser att de som inte längre är troende muslimer kan dölja detta. Men de flesta av dessa unga hann aldrig bli vuxna nog att lära sig bönerna innan de lämnade hemlandet. De vet helt enkelt inte hur man gör. För ateisterna och de kristna innebär det dessutom ett brott mot sig själv att delta i religiösa ceremonier, något som är förbjudet att kräva enligt FN.

Att få ett utvisningsbeslut betyder i praktiken att man blir kvar i Sverige utan rättigheter. Under årets första två månader har endast fyra personer återvänt till Afghanistan. Många tar sig till något mer humant land i Europa, där de får uppehållstillstånd just för så kallad västernisering.

Det svenska skuggsamhället växer.

Ingrid Eckerman, grundare av Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Karin Fridell Anter, ordförande Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar

Media äger rätt att återge texten med angivande av författare och källa.

Mer läsning

Det andra utanförskapet. En kunskapsöversikt om skuggsamhället i Sverige Ny rapport från Delmi. Släpps 20 mars.

Hur bedömer svenska myndigheter riskerna för återvändare från Sverige till talibanernas Afghanistan? Tjugo avslagsbeslut på asylansökningar från afghanska medborgare granskas  9.6.2023

Diskrimineras afghanska medborgare av Migrationsverket?

Utdrag ur rapporten Rätts(o)säkerheten i asylbedömningar:[1]

Misstankar har väckts att afghanska medborgare diskriminerats av Migrationsverket. Detta påpekades redan 2017 och har bekräftats sedan dess.[2] Under 2015 – 2016 prioriterades syriska asylsökande eftersom de omfattades av presumtion, dvs. alla som kunde visa att de kom från Syrien fick uppehållstillstånd[3]. De afghanska medborgarna fick vänta, vilket medförde att en stor andel bedömdes enligt de strängare villkoren som trädde i kraft med den retroaktiva ”tillfälliga lagen”. Tonåringar hann fylla eller åldersuppskrivas till 18 år och kom att bedömas som vuxna.

Folkets advokatbyrå har uttryckt sin oro för hanteringen av just afghanska asylsökande[4]. De anser att utredningarna för afghaner är av sämre kvalitet än för sökande från andra länder.

Afghaner, speciellt de som kom som ensamkommande barn och ungdomar, har i delar av samhället utsetts som en hatgrupp. Kan detta ha spritt sig även till Migrationsverket? Hanteringen av Amir [bilaga 4] antyder att så kan vara fallet[5].

Även sociologen och forskaren Torun Elsrud anser att afghaner särbehandlas. Hon beskriver i en artikel om byråkratiskt våld hur handläggare, i sin strävan att göra afghanska flyktingar utvisningsbara, använder och upprepar ”små grymheter” (little acts of cruelty)[6]. ”I Sverige dödas man varje dag, av en penna eller en dator. Det är bättre i Afghanistan, där skjuts man och dör direkt” säger en informant. 

---

[1] Eckerman I, Fridell Anter K. Rätts(o)säkerheten i asylbedömningar. Underlag till Statskontoret med anledning av regeringens uppdrag att göra en översyn av asylprocessen och utreda behovet av tillsyn inom migrationsområdet. Version 2. 1.2.2024 https://drive.google.com/file/d/1e2Vjf5H6xLkRkUnzma6H6I4v1RLbOpph/view?usp=drive_link

[2] Skodo, Admir. Hur afghaner blev andra klassens asylsökande. Lunds universitet17.10.2017 www.lu.se/artikel/hur-afghaner-blev-andra-klassens-asylsokande

[3] Fridell Anter K. 2.2 Vilka var 2015 års flyktingar – och hur gick det för dem? I: Den onödiga flyktingrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021, sid. 50-58. Red. Eckerman I, Fridell Anter K. Migra och Stöttepelaren 2021. https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/03/27/2015-ars-flyktingar-vilka-var-de-och-vad-hande-sedan/

[4] Afghanska flyktingar diskrimineras av Migrationsverket. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 20.12.2022 https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/12/afghanska-flyktingar-diskrimineras-av.html

[5] JO-anmälan: Ett felaktigt skött asylärende. JO Dnr 6710-2022. https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/08/jo-anmalan-ett-felaktigt-skott.html 

[6] Elsrud T. View of fragmentation of hope through tiny acts of bureaucratic cruelty - another kind of war on Afghan people seeking asylum in Sweden. Refuge 2023;39(nr2):1-17 https://refuge3.journals.yorku.ca/index.php/refuge/article/view/41064/36970

Pressmeddelandet