Målning av människorättsaktivisten Murad Sharif, Österrike. |
Kvinna, liv, frihet var mottot för ett möte i Barkaby där jag hamnade häromdagen. Iranska och afghanska kvinnor hade slagit sig samman om ett möte med filmvisning, tal och konstutställning. Arrangörer var Centerkvinnorna och Miljöpartiet i Järfälla.
Att se filmen och lyssna till talen var drabbande. De trakasserier, förföljelser, diskriminering som drabbar kvinnor är enorma.
Konstnären Murat Sharifi bor i exil i Österrike. Med sju systrar och en dotter fick han full insikt i den diskriminering som den afghanska kulturen och religionen innebär. Som människorättsaktivist tvingades han att lämna Afghanistan. När språket fattades honom började han uttrycka sig i bild.
Jag kom att tänka på vad Majid, utvisningshotad till Afghanistan, sa som anledning till att han inte kan tänka sig bo i Afghanistan. Vi talade om att det är mannen i familjen som har ansvaret för att kvinnorna och flickorna följer talibanernas regler. Det är mannen som straffas om kvinnorna visar håret, går ut ensamma, går i skolan fast de är över 12 år etc.
- Ska jag låsa in min fru? Ska jag förbjuda min dotter att gå i skolan? Det kan jag inte!
Efter att ha bott, pluggat och jobbat i Sverige i snart nio år har Majid blivit "västerniserad", något som enligt UNHCR kan bidra till asylskäl. Enligt Migrationsverket ska det dock inte vara några svårigheter för Majid att "anpassa sig till hemlandets kulturella seder och bruk". Majid tillbringade sina första femton år i Iran, som trots sin kvinnofientlighet är långt ifrån dagens talibanstyrda Afghanistan.
I årsrapporten om Afghanistan 2023 från USA:s statsdepartement redogörs för en mängd brott mot mänskliga rättigheter som ägt rum det senaste året. Främst gäller det kvinnor. Sedan talibanernas övertagande av Afghanistan har över 50 dekret utfärdats riktade speciellt mot kvinnor, för att hålla dem inom hemmets lås och bom.
Enligt rapporten är barnen mycket utsatta. Flickor tvångsgifts med äldre män. Barnsoldater yngre än 12 år rekryteras både av talibanerna och av IS. Barnarbete är utbrett. Talibanska ledare är involverade i sexuellt utnyttjande av pojkar (danspojkar, bacha bazi).
Hazariska familjer fördrivs från sina jordegendomar av nomader (kuchis), med talibanernas goda vilja. Talibanerna har heller inte kunnat skydda vare sig själva eller det hazariska samhället för IS-Kh, som utsatt dem för allvarliga attacker.
Samtidigt fortsätter Migrationsverket, i motsats till de flesta länder i EU, ge utvisningsbeslut till de flesta afghanska män, inklusive ensamkommande och "familjebarn" som fyller 18 år. Familjefäder hänvisas till hemlandet för att söka uppehållstillstånd för anknytning.
I Migrationsverkets egen rapport, daterad 16.4.2024, finns en antydan till "framåtsyftande bedömning" av situationen i Afghanistan. Det konstateras att människorättssituationen kontinuerligt har försämrats under talibanstyret. Allt fler restriktioner har införts. Emiren och de extremt konservativa krafterna inom rörelsen har det avgörande inflytandet. Dock har inte ministeriet uppträtt med samma brutalitet som under talibanernas förra styre på 90-talet, och dagens restriktioner är inte lika begränsande som då. Tendensen är en ökad centralisering och likriktning, dirigerad från emiren och de extremkonservativa krafterna inom rörelsen.
Migrationsverket är skyldigt att göra en "framåtsyftande bedömning" av riskerna om en asylsökande återvänder till hemlandet. Regeln är ändå att man utgår från dagsläget, som bara anses "lite" försämrad jämfört med föregående rapport.
Läs också
Ny rapport 2024: Rättsosäkerheten vid Migrationsverket består 19.1.2024
Hur bedömer svenska myndigheter riskerna för återvändare från Sverige till talibanernas Afghanistan? 20.7.2023
Sharialagar i Afghanistan är farligt även för männen 9.12.2022
Tack Ingrid, Hoppas det blir fler möten med detta tema! Fantastiska bilder, får man kopiera dem och dela?
SvaraRaderaGör det - men glöm inte tala om konstnärens namn!
SvaraRadera