Över 100 000 afghanska medborgare sökte asyl i EU år 2023. I en ny rapport konstaterar ECRE (Europeiska flyktingrådet [1]) att de utmaningar de möter är betydande. De drabbas ofta hårdare än andra flyktinggrupper av långa väntetider. Dessutom är inkonsekvensen i asylhanteringarna mellan länderna så stor att ECRE använder ordet ”asyllotteri”.
Sedan talibanernas maktövertagande i augusti 2021 har mer än 1,6 miljoner afghanska medborgare varit tvungna att lämna sitt hemland. Detta innebär att totalt 8,2 miljoner afghaner nu lever som flyktingar, mestadels i länderna som gränsar till Afghanistan. I Afghanistan finns dessutom uppskattningsvis 6,3 miljoner internflyktingar.
En liten del av dem som flytt har lyckats ta sig till EU, där över 100 000 afghanska medborgare sökte asyl år 2023. Därmed är afghaner den näst största gruppen asylsökande till EU, efter personer från Syrien.
Detta framgår av en aktuell (29 mars 2024) rapport från Europeiska Flyktingrådet (ECRE). Där konstateras att utmaningarna för de afghaner som når Europa är betydande. Utöver de uppenbara riskerna med resan från Afghanistan inkluderar de "pushbacks" vid gränserna och svårigheter att alls få möjlighet att söka asyl. Till detta kommer att EU:s medlemsstater saknar konsekvent policy för behandlingen av afghaners asylansökningar. Att asylansökningar tar mycket lång tid att behandla är ett generellt problem i hela Europa, men ECRE konstaterar att det ofta drabbar afghaner hårdare än andra grupper.
ECRE hänvisar till information från bland annat UNHCR och trycker på att situationen i Afghanistan är så svår att afghanska medborgare som söker internationellt skydd har rätt att få det. Detta sker dock långt ifrån alltid, och inkonsekvensen i asylhanteringarna är så stor att ECRE använder ordet ”asyllotteri”. Siffror från Eurostat visar att vissa EU-länder, t.ex. Irland, Danmark, Österrike och Tyskland ger asyl till 93 - 99 procent av de asylsökande afghanerna. I andra länder får en mycket lägre andel asyl, som lägst i Bulgarien (12 procent). Beviljandegraden i Sverige är 52 procent, betydligt under EU:s genomsnitt som är 80 procent. ECRE konstaterar att det inte finns några trovärdiga eller objektiva skäl för dessa skillnader och uppmanar medlemsländerna att i nuvarande säkerhetssituation inte ge utvisningsbeslut till afghanska medborgare.
I Sverige finns idag ett stort antal afghaner som fått avslag på sina asylansökningar men inte kan utvisas till Afghanistan eftersom Sverige inte har diplomatiska förbindelser med talibanregimen. Hur många de är vet ingen, eftersom många flytt vidare till andra länder i Europa där de ofta får asyl. De som är kvar i Sverige lever utan bidrag och utan rätt att arbeta.
Läs rapporten:
Ecre policy note: Seeking Protection: Afghan Asylum Applicants in the EU 29.3.2024
Läs mer:
Vad gör vi och vilka är de vi hjälper? Stöttepelaren 9.4.2024Att leva som papperslös Stötttepelaren 26.2.2024 Ny rapport 2024: Rättsosäkerheten vid Migrationsverket består Stöttepelaren 23.1.2023Författare: Karin Fridell Anter [1] ECRE är en allians av 122 frivilligorganisationer
I 40 europeiska länder. Uppdraget är att skydda flyktingars, asylsökandes och
tvångsförflyttade personers rättigheter i Europa. https://ecre.org/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar