"Asylträdet" enligt Baba, Stadsmissionen i Stockholm |
Bidra till våra pressmeddelanden!
Myten om massinvandring fortlever år efter år, trots att fakta visar något annat. Allra minst pågår någon massinvandring från Afghanistan. Det kan man se bland annat i Migrationsverkets månadsrapport januari – maj 2024.
Migrationsverkets uppgifter
Trots
att tabellerna är många är det en begränsad mängd information som vi får
tillgång till genom rapporten. Ofta kan vi inte skilja ut män från kvinnor, och
vi kan inte heller se vilka som kommit som ensamkommande barn men nu är vuxna.
Vi
vet att Migrationsverket i regleringsbrevet 2024
fått i uppdrag från regeringen
att öka antalet utlänningar som återvandrar till sina hemländer. Man ska också
öka antalet återvändare, dvs. personer som sökt asyl men fått utvisnings- eller
avvisningsbeslut och reser ”hem”. Dessutom ska man utreda om individer
fortfarande behöver skydd för sina hemländer eller om man av andra skäl kan ta
tillbaka deras uppehållstillstånd. Inga uppgifter om detta återfinns i månadsrapporten.
Vi får nog vänta på resultatet tills Migrationsverkets årsrapport kommer ut.
Afghanska
kvotflyktingar och asylsökande
Under
januari – maj 2024 sökte 380 afghanska medborgare asyl, varav en tredjedel var
kvinnor. Många av dem lever i Sverige sedan lång tid. Här hittar vi dem som levt papperslösa i fyra år för att sedan
ha rätt att söka asyl på nytt, de som inte uppfyllt alla krav i gymnasielagen samt
”familjebarn” och ensamkommande barn som fick tillfälligt uppehållstillstånd för
att de var barn men vid 18 års ålder prövas som vuxna. Inga afghanska kvotflyktingar
togs emot under perioden.
Det är lång fördröjning i Migrationsverkets
hantering. Hittills i år har verket fattat beslut i 531 afghanska asylärenden,
varav en del kan ha väntat i flera år. Totalt fick 62% tillfälligt
uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket får alla afghanska kvinnor
uppehållstillstånd. För männen är det betydligt svårare.
Sedan 2016 får ingen permanent uppehållstillstånd
direkt. För förlängning av tillfälliga uppehållstillstånd ställs ett antal
krav. Arbetet med förlängningsansökningar innebär en stor arbetsbörda för
Migrationsverket, och många får därför vänta länge på sina beslut. 92% av
alla beslutade ansökningar om förlängning för afghaner beviljades.
När det gäller gymnasielagen får vi titta på
siffrorna från Kampanjen
Redo. Ursprungligen omfattades drygt 7 000 ungdomar av
lagen, de flesta afghaner. I december 2023 hade drygt 5 000 fått sina
permanenta uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket statistik fick ytterligare
167 uppehållstillstånd under årets fem första månader.
Av de 23 000 ensamkommande afghanska barnen
från 2015 kommer cirka 15 000 att slutligen ha fått sina
uppehållstillstånd (se bild nedan).
De som får avslag
När Migrationsverkets beslut överklagas går det
vidare till migrationsdomstolarna och ibland till Migrationsöverdomstolen.
Migrationsdomstolarna har ändrat besluten i 8% av ärendena och återförvisat
till Migrationsverket i 5%. Migrationsöverdomstolen har återförvisat ett enda
ärende till domstolen under perioden.
Statistiken visar att vissa afghanska ensamkommande
barn avvisas direkt vid gränsen, utan att ha fått en ordentlig prövning i
Sverige. För närvarande finns 36 ensamkommande barn registrerade hos
Migrationsverket. Av dessa har 11 ett gällande beslut om avvisning, dvs. beslut
fattat utan utredning inom tre månader från det att asylansökan lämnades in.
De asylsökande med avslag som återvänder frivilligt
har chans att få ett återetableringsstöd på 30 000 kr. Idag finns ingen
organisation i Afghanistan som kan lämna ut stödet. Därför krävs att
återvändaren har en svensk kontakt som kan kvittera ut summan och sedan skicka
den till Afghanistan. Under perioden har Migrationsverket avgjort 12
ansökningar om sådant stöd. Av dem har 8 personer fått positivt beslut.
Allt sedan talibanernas övertagande i augusti 2021
har Migrationsverket uppgett att inga tvångsutvisningar kan äga rum, eftersom
Sverige inte kan förhandla med en regering som vi inte erkänt. Endast i
undantag, t.ex. om en person är dömd till utvisning i brottsmål, har afghaner hittills
tagits till förvaret.
Många som fått asyl-avslag har flytt vidare till
andra europeiska länder, och en del av dem blir ”dublin”, dvs. deras
fingeravtryck hittas i det internationella registret. Sverige vill oftast få
tillbaka ”sina” flyktingar, troligen i syfte att genomföra utvisningen. De
flygs tillbaka hit, men polisen brukar dock släppa afghaner direkt på
flygplatsen.
Vi vet att ett fåtal rest till Afghanistan
frivilligt. Enligt Migrationsverkets statistik har 121 ärenden om frivilligt
återvändande avgjorts. Blev de pressade att skriva under att de ville resa? Vi
vet heller inte säkert om det har skett tvångsutvisningar. Enligt statistiken
har under perioden januari – maj 13 personer överlämnats till polis för att utvisningsbeslutet
ska verkställas. Endast 2 har rest till Afghanistan med polis.
Afghanerna och
”skuggsamhället”.
Att Sverige beslutar att vissa människor inte ska få
finnas i vårt land är inte det samma som att de inte finns här. För 1 004
afghaner har utvisningsbeslutet inte verkställts, de är kvar i landet. Bland
dessa finns både kvinnor och barn. De lever i limbo och får inte försörja sig
själva.
Under året hittills har knappt 500 personer antingen
överlämnats till polisen men sedan avvikit eller av Migrationsverket markerats
som ”avskrivna”. Vi vet inte hur många av dessa som fortfarande finns kvar inom
Sveriges gränser och fyller på skuggsamhället.
Vi som 2016 och framåt gav vårt stöd åt afghanska
tonåringar undrar hur många av dem som nu befinner sig i skuggsamhället. Andra,
som ifrågasätter flyktingmottagande, vill veta hur många afghaner utan
uppehållstillstånd som finns i Sverige. Men ingen kan besvara de frågorna, för
skuggpersonerna är inte registrerade. Inte heller är de räknade som tagit sig
över gränsen till andra länder och där fått asyl.
Ju mer man sätter sig in i hur flyktingar hanteras i
Sverige, desto mer ifrågasättande blir man. Mest tydlig är bilden för de
ensamkommande från 2015. Många som initialt fick avslag kommer ändå att få
uppehållstillstånd, dock efter att ha snurrat runt i rättsväsendet under många
år och där kostat stora summor skattepengar. En del av dem är yrkesutbildade
och har fast anställning men ska ändå tvingas lämna landet.
Uppskattningsvis kan
några tusental asylsökande eller f.d. asylsökande afghaner utan
uppehållstillstånd finnas i Sverige. Det är en liten grupp som plågats under
åratal. Det enda rimliga är att ge dem alla amnesti.
Till pressmeddelandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar