Stoppa utvisningarna till Afghanistan!: Allt fler självförsörjande unga män tvingas lämna Sverige

Med rasande fart ökar avslagen för skötsamma självförsörjande unga människor som vill stanna i sitt nya hemland, Sverige. Varje vecka finns det ett reportage om detta någonstans i Sverige. Efter att ha arbetat och satsat många år i Sverige tvingas de lämna landet. De unga reser till Tyskland och Frankrike, där stödpersoner och myndigheter undrar vad Sverige håller på med.

Anledningarna till avslagen är flera:

De som har uppehållstillstånd för s.k. spårbyte kommer inte att få det förlängt efter den 1 april.
Migrationsverket tar inte ansvar för sina långa väntetider som medför att gymnasielagen inte längre är tillämplig.
”Familjebarn” som fyllt 18 år kan inte längre få uppehållstillstånd på grund av ”ömmande omständigheter”.
De som inte uppfyllt alla krav i gymnasielagen anses i allmänhet sakna asylskäl.

1. Spårbyte

De som tidigare fått uppehållstillstånd för ”spårbyte” kommer från och med 1 april inte längre att få förlängt uppehållstillstånd, även om de uppfyller försörjningskraven.

Spårbyte infördes 2008 under Fredrik Reinfeldts (M) regering. En asylsökande, som har haft fast anställning i minst fyra månader innan ett utvisningsbeslut vinner laga kraft, kan ansöka om uppehållstillstånd för arbete utan att först lämna landet. Under en tioårsperiod var det knappt 7 000 personer som fick tillståndet. Med tanke på hur lågt antalet asylsökande har varit de senaste åren kan det handla om några hundra personer per år.

Uppehållstillstånd för spårbyte är kringgärdat av ett antal regler. Bland annat får man inte byta arbetsgivare eller yrke. Efter några tillfälliga uppehållstillstånd finns möjlighet att få permanent, men då krävs att man kan bevisa sin identitet tillräckligt bra.

2. Migrationsverkets långa väntetider

Något hundratal gymnasiestuderande ungdomar har drabbats av Migrationsverkets extremt långa väntetider, och verket vägrar ta hänsyn till sin egen roll när de fattar beslut.[1]

Ungdomarna fick det första 13-månaders uppehållstillståndet. Därefter skulle de fått ett tillfälligt uppehållstillstånd för fullföljande av gymnasiestudierna samt sex månader för att hitta jobb. Lyckades de så skulle de få permanent uppehållstillstånd. Men i något hundratal fall har Migrationsverket väntat så länge att fatta beslut enligt det andra steget att lagen inte längre var tillämplig – den började fasas ut redan 2023.

I ett överklagat fall gick domstolen den sökandes väg.[2] ”Den omständigheten att Migrationsverket inte prövat hans ansökan om förlängning av tidsbegränsat uppehållstillstånd bör, enligt migrationsdomstolen, inte läggas MS till last.” Det är oklart vilken betydelse detta domslut har haft – om Migrationsverket överklagat, eller om de som tidigare fått avslag i domstol kan få det prövat på nytt.

3. Familjebarnen

Barn som kommer till Sverige får uppehållstillstånd som anhöriga. Detta gäller barn till flyktingar såväl som barn till högavlönade arbetskraftsinvandrare.

När barnen fyller 18 år blir de ”fristående” från sina föräldrar och ska ansöka om uppehållstillstånd på egen grund. Förr kunde paragrafen ”ömmande omständigheter” användas så länge de var beroende av föräldrarna för sin försörjning, dvs. under studietiden. Den regeln har skärpts.

En 18-åring kan som regel inte försörja sig själv. Afghanska vuxna män anses som regel sakna asylskäl. För dem gäller att de ska kunna visa Migrationsverket att de blivit så ”försvenskade” att det skulle vara ett brott mot deras mänskliga rättigheter att tvingas följa talibanernas seder och bruk.[3] Det är mycket svårt att uppfylla Migrationsverkets krav på en sådan berättelse.

4. Gymnasieungdomarna anses sakna asylskäl

I höstas var 800 ärenden enligt gymnasielagen ännu inte färdigbehandlade. Det ser ut som om de flesta som väntat länge på sina beslut inte uppfyllt alla krav och därför fått avslag. Det kan vara att man avbrutit studierna eller att man inte fick fast anställning innan det tillfälliga uppehållstillståndet gick ut.

Dessa personer går vidare till asylansökan. Asylskälen är oftast att de lämnat islam, att de är västerniserade och att de inte kan anpassa sig till talibanernas Afghanistan.[4] I hög grad får de avslag.[5]

Etablerade i Sverige

Migrationsverket brukar säga ”du har till viss del anpassat dig till Sverige”. Detta är en grov underskattning. Alla dessa personer är efter tio år etablerade i Sverige, med pågående studier eller fullgjorda yrkesutbildningar, fast jobb sedan flera år, bostad, kanske bil, hustru, barn. De arbetar ofta inom bristyrken och är viktiga på sina arbetsplatser. Vissa har efterfrågad specialkompetens.

Deras anpassning började direkt när de kom till Sverige som barn eller tonåringar. I skolan fick de lära sig om mänskliga rättigheter. I familjehemmet, hvb-hemmet, skolan och arbetsplatsen upplevde de jämställdhet. Religionen bleknade bort – ibland insåg de inte att de blivit ateister förrän de skulle till Migrationsverket för ny intervju. De känner sig som svenskar. Deras hemland är sedan länge Sverige.

Kommer de att acceptera Migrationsverkets erbjudande om flygbiljett till Kabul med möjlighet till återvändarbidrag på 30 000 kr? Nej. Det är inte ett alternativ. I stället tar de sig till Tyskland och Frankrike där de söker asyl igen. Om de undgår att bli tillbakaskickade till Sverige så brukar de med tiden få sina uppehållstillstånd där. Men det innebär att börja om från början. Självmordsfrekvensen i den här gruppen är hög.[6]

Bidra till våra pressmeddelanden!