När talibanerna erövrade Kabul den 15 augusti 2021 tillspillogavs allt det afghanska folket uppnått under tjugo år. De störtade en regering som byggts med blodet från tusentals soldater och miljarder dollar från det internationella samfundet. En het sommareftermiddag, med Kabul bevakat av över 50 000 säkerhetsstyrkor, blev trycket från talibanerna för hårt på den förre presidenten Ashraf Ghani. Trots sina löften om att stå upp och försvara systemet övergav han sitt folk och flydde landet.
Juridiska ombud, advokater, gode män, kontaktpersoner, människorättsrörelser – alla har sedan 2016 klagat över rättsosäkerhet i asylärenden. Trots att detta beskrivs i rapporter och böcker, trots brev och försök till uppvaktningar av såväl minister som generaldirektör, har vare sig regeringen eller Migrationsverket brytt sig om att ta detta på allvar.
 |
| Advokaterna, stödorganisationerna, gode männen m.fl. brukar likna asylprocessen vid ett lotteri. Ill. Mattias Elftorp. |
SOM ASYLSKÄL (2020)
Måndag den 15 augusti är det exakt ett år sedan president Ghani flydde Afghanistan och talibanerna tog över regeringspalatset. Som rapporterats i media har mycket hänt sedan dess. Mest uppmärksammat har de hårda restriktionerna för kvinnor blivit. Migrationsverket fattar nu utvisningsbeslut för både kvinnor och män med en ny motivering: "Du kan anpassa dig efter lokala kulturella seder och bruk" - dvs. efter talibanernas seder och bruk.
 |
| Okänd konstnär. |
Det är ett drygt år sedan alla tvångsutvisningar till Afghanistan stoppades. Det blev ett andrum, inte bara för flyktingarna, utan också för deras hjälpare. Men nu är andrummet över. Vi är tillbaka till samma situation som 2017. Flyktingar får avslag, de bryter ihop, de flyr vidare till Europa. Vi hjälpare tar emot deras förtvivlan, försöker hitta lösningar, få fram pengar till försörjning.
Media börjar nu uppmärksamma att bland annat flickor och kvinnor får utvisningsbeslut, trots att de inte kan utvisas.
